 |
| Förr skrevs det käcka pojkböcker om Trettiåriga kriget där det mest verkade som ett stort äventyr, men jag tror inte det är så stor marknad för det längre. |
När Strindberg skrev sina teaterstycken ur svenska historien var naturligtvis Gustav Adolf och Trettioåriga kriget svårt att undgå. Så det fick bli en pjäs om "lejonet från Norden" också. Fast Strindberg vore naturligtvis inte den han var om han inte lade in en massa saker som komplicerade det hela och gjorde rollfigurer och deras motiv och handlanden mer mångsidiga och inte bara plakatmässiga. Eller om vi skall säga att han drog ner idealen från molnen till marknivå, där de inte verkade så fina längre. Kanske det här vore en pjäs för dagens krigsentusiaster som inbillar sig att det är för de höga idealens skull som härarna drar i fält?
Nå, i den mån det var Gustav Adolfs mål att kämpa för de protestantiska trosbröderna i Tyskland så blev det snart andra verkligheter som trängde sig på, vilket August framhåller. Det fattiga Sverige måste ta emot pengar från det katolska Frankrike för att ha råd med kriget (dyra legosoldater!) mot den katolske tyske kejsaren. De olika protestantiska sekterna var samtidigt krångliga och opålitliga att ha att göra med och grälade inbördes. Man får intrycket att katolikerna var mer rejäla, och att för gemene man spelade religionen inte så stor roll. Värre var det med härjande och plundrande arméer som inte brydde sig om vem man gav sig på, bara det gavs rov!
Till slut försvann Gustav Adolf i dimman vid Lützen medan kriget fortsatte att mala sönder Tyskland under ytterligare många år. Det finns väl fortfarande viss motvilja mot Sverige i Tyskland efter detta. Om jag minns rätt kallas fängelsegaller för "svenska gardiner", och "svenska drycken" tror jag var gödselvatten som man hällde ner i halsen på misshagliga människor när det begav sig.
Strindbergs skådespel Gustav Adolf finns i Samlade verk, del 42.
Föregående inlägg i denna serie finns här.
Alltid lär man sig något nytt på din blogg. Schwedische Gardinen kände jag till men Schwedentrunk hade jag aldrig hört talas om. Lustigt nog anses inget av uttrycken bero på svenskarnas upptåg i tyskland, men vem vet....
SvaraRaderaJag protesterar dock högljutt mot att att det finns en motvilja mot svenskar i Tyskland. Trots vistelser i de flesta delarna av Tyskland har jag aldrig upplevt någon tycker svenskar är negativt.
Det är också ett intressant faktum att svenskarna har orsakat den religiösa delningen av Tyskland
eldorado
Nu kommer du och stör mina fördomar igen!
SvaraRaderaTrettiåriga kriget är ju intressant på det viset också att när man hade hållit på och krigat en hel generation av påstått ideologiska skäl, och den ena regimen hade svartmålat den andra för påstådd irrlära, så bestämde man till slut att så här kunde det inte fortsätta, då skulle vi gå under allihop. Och så beslöt man högtidligen att ingen regering längre hade rätt att lägga sig i den andras angelägenheter.
SvaraRaderaVisserligen gällde detta bara dem som hade skrivit under, så det var fortfarande tillåtet att blanda sig i på andra kontinenter. Men systemet spred sig, och idag är alla med.
Så det är en gammal ärevördig princip som bland annat den svenska regeringen bryter när den blandar sig i vad Libyen har för regim.
Nja, började man inte prata om att westphalen-systemet var på utgående så fort Sovjet försvann? Med andra ord kräver systemet att det finns flera någorlunda jämspelta makter för att kunna upprätthållas.
SvaraRaderaLedsen Björn om jag dödade en fördom. Vi behöver ju dessa för se världen på det vis vi vill.
SvaraRaderaDet är inte inte så förvånande för mig att tyskar och svenskar fungerar rätt bra ihop. Dels har vi till stor del en gemensam historia med diverse handelsvägar, dels har språken stora likheter och "moralen" är ganska likartad.
Lite närmare nutiden kan man se att detta fortfarande gäller oavsett politisk uppfattning, Det fanns gott om svenskar som delade nazismens ideal och därför hade gemenskap med tyskarna. Under andra världskriget var Sverige även en fristad för ett flertal förföljda kommunister som sedemera återvände och grundade DDR. De personliga kontakterna med dessa ledde till goda realtioner mellan DDR och Sverige
eldorado
"Man", dvs diverse stormaktsberusade fanatiker i USA och deras medlöpare, hade förvisso såna funderingar i början av 90-talet. Och har det nog fortfarande. Och visst har tesen åsidosatts många gånger, t.ex. av Napoleon och Hitler. Men den har på något vis alltid kommit tillbaka - helt enkelt av pragmatiska skäl. Vi vl inte ha det trettiåriga kriget tillbaka.
SvaraRaderaVi får väl se. En del drömmer väl om ett "krig mot terrorismen" som aldrig skall ta slut.
SvaraRadera