måndag 19 mars 2012

USA - på väg mot planekonomi?

Eftersom alla ekonomier på något sätt är planerade är rubriken fel - finns det ingen eftertanke och framförhållning finns heller ingen ekonomi. Men planering kan ske på olika sätt, med olika syften och verkningar för olika samhällsgrupper. Den moderna planekonomin kom i samband med Första världskriget. När Sovjet planmässigt skulle bygga socialismen fanns redan en del experter tillgängliga, folk som hade arbetat med det tsaristiska Rysslands ekonomiska planering under kriget. Efterklanger av den västeuropeiska krigsplaneringen fanns förmodligen såväl i de tyska nazisternas ekonomiska politik som i den engelska keynesianismen. Jag tror det var den gamle historikern Eric Hobsbawm som skrev att erfarenheterna från Första världskriget hade lärt folk att staten kunde göra lite mer än vad man trodde tidigare.

När Per-Albin Hansson 1939 uttalade att "Sveriges beredskap är god" handlade det faktiskt om planer, nämligen att man hade förberett sig så att livsmedelskrisen från Första världskriget (som höll på att utlösa revolution i Sverige) inte skulle upprepa sig. Hansson hade rätt, det blev ingen livsmedelskris.

Men nu över till rubrikens ämne, förorsakat av en artikel om en 'exekutiv order' från Vita Huset, avseende 'Beredskap för nationella försvarsresurser'. Den utfärdades 16 mars i år. Ur en synvinkel är den inte så konstig, det finns ju hela tiden övergripande planer för hur staterna skall agera om det utbryter svåra kriser som kan påverka folkförsörjningen. Naturligtvis måste de uppdateras då och då, oavsett om kriget står för dörren eller inte, eftersom ekonomin förändras. Å andra sidan kan man undra om denna 'exekutiva order' har något med krigsmullret i Västasien att göra, och då är ju saken betydligt allvarligare på flera sätt. 'Allvarligare' dels för att USA tidigare kunnat driva ett antal krig utan att det orsakat ransoneringar och stora offentliga ingrepp, och dels för att det kan vara förebud om ett verkligt krigsutbrott. Jag utgår också från att konspirationsglada personer ser detta som förberedelser för en kupp och definitivt skrotande av den USAmerikanska demokratin. De kan ju gnola på Frank Zappas gamla text om "concentration moon, over the camp in the valley ..."

Vad säger planen? Bland annat att staten i ett krisläge kan ta kontroll över alla energikällor och kommunikationsmedel, samt återinföra värnplikt för att möta landets civila och militära behov. (Undrar om inte det sista låter som tyska lagar under Första världskriget, med total mobilisering - kanske kan jämföras med svensk civilförsvarsplikt också, men mer utvidgad?)

Det bästa sättet att se till att den här planen inte förverkligas är väl att se till att det inte blir krig eller förvärrad kris runt Hormuz-sundet. Världsekonomin drivs till stor del ännu med olja - det är märkligt att ett litet gäng israeler och amerikaner tillåts hålla på som de gör och provocera bråk. Det räcker nog med att något enstaka fartyg skadas i Persiska viken för att det skall bli panik Jorden runt. - Men åter till den 'exekutiva ordern', för där står några andra intressanta saker.

Man får en bild av en enorm organisation, från presidenten och diverse nationella råd i toppen, ned till olika departement med ansvar för olika sektorer av samhället. Man kan anta att här kommer man inte att snåla med maktutövandet i ett krisläge. Jag undrar hur en jämförelse med den tidiga planering som gjordes under ryska inbördeskriget 1918-21 skulle utfalla, om man ser den ryska organisationen jämsides med den amerikanska? Eller för all del sovjetiska Gosplan som kom i slutet av 1920-talet.

En märklig detalj är att man i ett krisläge snabbt skall se till att teknologier som för närvarande hålls borta från marknaden snabbt utvecklas. Det verkar vara energikällor i första hand. Det vore ju smartare om detta gjordes innan det blev kris, men just krisen gör ju att eventuellt motstånd kan bankas ner i skoskaften och det är väl det som är meningen. - I övrigt ser det ut som stora delar av affärslivet på olika sätt kan dras in under offentlig kontroll, så fort det rör sig om angelägenheter av 'offentligt intresse'. Och det lär vara väldigt mycket.

I denna 'exekutiva order' är syftena skumma, blir det krig är det USA och dess kompisar som drivit fram det (fast jag tvivlar på att Obama verkligen vill ha krig, och det är vettigt folk såväl i USA som Israel som försöker lugna ner situationen). Men om man ändrar på några parametrar skulle det hela kunna förvandlas till en demokratiskt kontrollerad planekonomi med Humes gamla paroll om "största möjliga lycka till största antalet människor" som ledstjärna. Den teknologi som kommer att användas i planeringen är ju rätt neutral, den kan användas både till kapitalistisk och socialistisk planering. Undrar om exempelvis Occupy-folket kan ta upp den tråden - helst innan USA förvandlas till en regelrätt polisstat!

2 kommentarer:

  1. Till en viss del försöker vissa redan leva som om det nya samhället är här. I denna artikel från danska Ingenören beskriver man om 2500 olika alternativa valutor och med ett historiskt exempel från depressionens Österrike 1932 där staden Wörgl skapade egna pengar. Näringslivet blomstrade tills österrikiska staten grep in och återställde misären:

    http://ing.dk/artikel/127844-angreb-paa-det-sidste-monopol-vores-penge

    http://de.wikipedia.org/wiki/W%C3%B6rgl#Das_W.C3.B6rgler_Schwundgeld_.28Freigeld.29

    Kanske kunde någon lokal politiker som är trött på order från "Stockholm" (eller staden Stockholm självt, om nu inte staden vore så borgerligt) börja med något liknande?

    SvaraRadera
  2. Det där är en diskussion om alternativa pengar som jag tror varit igång sedan 1840-talet åtminstone, när Marx och Proudhoun brakade ihop. Själv tror jag att pengar i allmänhet har en andrahandsroll i förhållande till varor och tjänster.

    Det står om "förtroende" i den danska artikeln, och det är viktigt tror jag: pengar är delvis helt enkelt förtroende. Men vad händer när penningsystemen vittrar sönder och man inte ser så mycket verkliga pengar längre utan det mesta är ettor och nollor i en databas?

    SvaraRadera