Annie Lööf - rätt kritik?

Det riktas en massa kritik mot ministern Annie Lööf. Är det rätt, om man utgår från att kritik bör vara rättvis, upplysande och ge möjligheter till förbättringar? Jag testar några åsikter:

• AL är för ung. Det är faktiskt något som går över med åren!
• AL är oerfaren. Det går också över med åren. Kan dessutom kompenseras ifall ministern har en stab av goda medarbetare och är klok nog att ta deras råd.
• AL har inga egna arbetslivserfarenheter. Det är kritiskt för en minister som just skall arbeta med den typen av frågor. Kan dock uppvägas av om personen har klar och snabb fattningsförmåga och kan sätta sig in i andra människors situation utan att själv ha upplevt den. Har AL de egenskaperna? - här börjar det bli mer tveksamt.
• AL är kvinna - det är helt oväsentligt i sammanhanget.
• AL tillgriper hellre floskler än resonerar utifrån fakta. Typiskt för en som har dålig kunskap om sakfrågorna och måste försöka dölja det med allmänna fraser. 
• AL är i själva verket inte så intresserad av sakfrågor och hur landets produktiva möjligheter bäst skall utnyttjas. Och där är det verkligt kritiska. Ointresset. Men då kan man fundera på hur en sådan person kunnat bli minister. Kan det vara så att den statsminister som utnämnt AL till minister också är i grunden ointresserad? I så fall är det mot regeringsbildaren som kritiken bör riktas. Om nu centerpartiet måste tilldelas ministeriet för näringslivsfrågor så borde det ha funnits någon medlem med större meriter än AL? Men är ointresset den verkliga regeringspolitiken kanske AL är ett logiskt val?
• AL har narcissistiska och elitära drag samt tvivelaktiga förebilder (komplettering av läsare Martin). Det är allvarligt och gör att man allvarligt får ifrågasätta om hon skall sitta på en position som innebär viss makt!

Det kanske finns fler kritiska invändningar mot AL att behandla, men dessa är de som jag kan komma på just nu.