Augusts slutförvaring, folkbildare och förvillare

Här hvilar sig August Strindberg ...

... och av en nästan oläslig liten stenplatta framgår att dottern Kerstin fiinns i samma grav.

Jag företog mig en utflykt till Norra Begravningsplatsen i Solna idag, i akt och mening att spana in några gravar. Kanske jag återkommer med fler bilder därifrån, antingen här eller på någon av mindra andra plattformar i cyberrymden. Ett bra register som täcker över en  halv miljon begravningar i Stockholm finns för övrigt numera på nätet, se här. Så jag knackade in August Strindberg och fick det exakta numret på gravplatsen. Sedan var det bara att ge sig ut på spaning i terrängen.

Kyrkogårdar har ju en speciell stämning, särskilt så här års när vädret kan vara trevligt och fågelsången ännu inte dött ut. Man kan gå där och känna någon sorts frid. I det läget är det kanske ofint att offentliggöra en reflexion jag gjort, men låt gå ... För att ta en lite kringgående förklaring så finns det en förening som heter Vetenskap och Folkbildning (VoF) och som ger ut tidningen Folkvett. Målsättningen anges som

... främja folkbildning om vetenskapens metoder och resultat. Särskilt tar föreningen som sin uppgift att i en fri opinionsbildning bekämpa de felaktiga föreställningar som förekommer i frågor som kan avgöras vetenskapligt. En viktig del av den vetenskapliga folkbildningen är att klargöra vilka frågor som kan respektive inte kan avgöras med vetenskapliga medel. Föreningen granskar vilka vetenskapligt grundade argument som finns för eller emot fenomen och metoder.

VoF delar också varje år ut en utmärkelse till Årets Folkbildare respektive Årets Förvillare. Det finns ju folk som är bra på att popularisera vetenskap, och så finns det ju skojartyper också. Listan på hedrade respektive vanhedrade pristagare hittas här. Det som slog mig i samband med August är att han faktiskt skulle kunna ta pris i båda kategorierna. En del av hans kulturhistoriska undersökningar borde finnas på den goda sidan exempelvis. Men den förvirrande, ibland till och med onda sidan, finns i mängder också. Om vi tar hans Blå böcker, Naturvetenskapliga skrifter, samt Språkvetenskapliga skrifter, så är vi uppe i sju volymer i Nationalutgåvan av hans Samlade verk. Och de innehåller i sanning en märklig blandning av intressanta uppslag, riktiga observationer och himlaskriande fel och tokerier! Låt de senare lugnt och stilla få förmultna i graven med det som ännu eventuellt finns kvar av Augusts' lekamen!

Föregående inslag i denna August-serie finns här.