- Vanligt folk håller sig borta från demonstrationer om de misstänker att 'svarta blocket' tänker uppenbara sig där och ställa till bråk.
- Vanligt folk håller sig också borta från mediadiskussioner (som skribenter eller deltagare i diskussionen) om de misstänker att risken finns att 'pissrännefolket' kommer att uppenbara sig och förstöra all vettig diskussion.
- Här har vi, om jag gissar rätt, två grupperingar vars aktiviteter i praktiken fungerar anti-demokratiskt
Kan man inte helt enkelt se 'svarta blocket' och 'pissrännefolket' som två yttringar av samma problem: gallskrikande borgerliga anarkister som inte kan göra annat än att parasitera på, och förstöra, andras ansträngningar?
Jo, visst både kan man och bör man det-
SvaraRadera"Borgerliga" är väl att ta i. Det finns såvitt jag vet inga undersökningar som bekräftar att pissrännefolket hör hemma bland de egendomsägande.
SvaraRaderaMan kan ju vara jagfixerad ändå.
En del kufar kan ju vara borgerliga utan vidhängande egendom. Var det inte så att betydande delar av den italienska anarkismen gick över till fascisterna på tjugotalet?
SvaraRaderaJag tänker mig att denna anti-demokratiska verkan beror på en enda tanke som finns överallt i vårt samhälle idag. Skapa en bättre människan för att få till stånd det ideala samhället. Jag har sett det bland i stort sett alla politiska åskådningar. Den liberala, "osynliga handen" betyder just det, för det ideala samhället så krävs den ideala människan, det är en för mig mycket obehaglig åskådning. De få anarkister jag har talat med har också hemfallit till denna åskådning. AFA fokuserar på att ändra på nassarna snarare än att mobilisera folk att förkasta nazismen. Socialdemokratisk/Moderat incitamentspolitik går ut på att anpassa människan till det samhälle de vill skapa istf att skapa ett samhälle efter människan som hon är.
SvaraRaderaEn tanke som genomsyrar hela politiken och som är anti-demokratisk, en tanke som gör den politiskt aktive till övermänniska.
Martin: Visst. Men detta skapande av det ideala samhället (dvs ett samhälle som passar för dess skapares ego) är en gammal företeelse. Kommunismen, den funktionalistiska stadsplaneringen, den vetenskapliga arbetsledningen - alla är dom samma andas barn. "Vi", dom bildade, ska göra om människorna efter "våra" ideal.
SvaraRaderaOm man vill gå längre tillbaka kan man hänföra även det romantiska bildningsidealet och upplysningstidens förnuftstro till samma trend. Fast där fanns nog ändå en viss tolerans för att andra kanske kunde tillämpa principerna annorlunda än man själv. Fast sen spårade det ur.
Javisst. Mängder med kommunister och socialister har omfamnat den åskådningen. Anarkister från över och medelklass sätter fokus på sig själva och tar arbetarjobb, blir veganer, blir den idealmänniska som de vill samhället skall bli.
SvaraRaderaDet leder till en organisering emot saker istf för saker. Därav pissrännans folk, det är nämligen viktigare att ge sig på individer man anser göra fel, snarare än att skapa något och locka till sig likasinnade. Pissrännans folk har ett fokus som AFA, där AFA dyker och och skall förbättra nassar var helst de visar sig, så dyker pissrännans folk upp varhelst det kan tänkas dyka upp någon som skulle tänka sig säga något bra om invandrare, feminism, socialism eller något annat som de vill bli av med.
När folk i stort, främst är organiserade emot saker, så slutar de att skapa.
Alla som organiserar sig är nog för ett och mot ett annat. Något annat vore nog omöjligt. Den klassiska arbetarrörelsen (och nu pratar jag om fotfolket) var om inte annat emot fattigdomen och överhetstyranniet.
SvaraRaderaMen, som Orwell uttryckte det på tal om den tidens intellektuella vänster, en del engageras främst av att det bestående är oordentligt, inte för att det är orättvist och förtryckande. De störs av att något avviker. Inte av att det egentligen skadar någon.
Det dååånar uti rättens/förnuftets kraater! Välj vilket alternativ som passar bäst!
SvaraRaderaJan,
SvaraRaderavisst generellt sett så är man emot något genom att vara för något.
Egentligen är väl det jag menar med att vara emot något att man är reformist, kontra den som vill skapa som är revolutionären. För det är väl egentligen en bättre beskrivning av vad jag menar, på vanligt politikspråk.
Är man emot något så måste man tycka att samhället i stort är bra, bara den och den saken åtgärdas. Ser man till den parlamentariska vänstern så blir det då så att de spenderar mer tid med att vara emot en det ena och en det andra. Jag och jag gissar vilt att många med mig inte har en aning om hur det de vill bygga kommer se ut, hur det skall fungera, för det kan väl inte vara samma vision som 1917?
Tror bestämt jag just kallade AFA för reformister, undra hur det skulle mottagas. :)
Martin: Det där begrep jag inte riktigt. Exempelvis brukar den strängt reformistiske Bengt Göransson alltid framhålla att en äkta folkrörelse alltid är mer för än mot. Så åtminstone han faller utanför ditt schema.
SvaraRaderaJan,
SvaraRaderasom vanligt talar jag med mina egna definitioner i allt. :) Men jag ser inte en revolutionär som en som med vapenskrammel vill skapa något. Jag ser till ekonomins definition av revolutionär, som sätter revolutionär = entreprenör, eller; någon som vill skapa något nytt. Medan reformist är att åtgärda brister i något redan existerande.
I denna diskussionen har alltså min syn varit att de som vill åtgärda människan för att få ett bättre samhälle är människoreformister (V,S,MP,C,FP,M,KD,SD) medan de som vill skapa ett bättre samhälle åt människan som hon är, är revolutionärer.