En del sätter frågetecken för hela resonemanget. Hos Moon of Alabama visas ett före och ett efterfoto av en plats där generalens styrkor dragit fram. Killen är en slaktare. Han borde ställas till ansvar för det som är betydligt allvarligare än vänsterprassel. Han är ansvarig för oerhörda lidanden i Afghanistan och Irak, kanske också på andra ställen.
Andra tror givetvis att det inte alls är småsnaskig otrohet, utan någon sorts jättekonspiration för att dölja det ena eller andra ... men det vet jag inget om. Ibland är ju faktiskt folk rätt korkade och gör korkade saker, även om de befinner sig i höga samhällspositioner. Ju högre man klättrar desto tunnare blir luften, och syrebristen ger svindelkänslor och dåligt omdöme.
Den artikel som Jan tipsar om tar upp en annan aspekt: det kan vara så att vänsterprasslaren råkat ut för sitt eget system. FBI har, på kanske väldigt tveksamma grunder, gått igenom en ohygglig massa e-post som utväxlats mellan de berörda personerna. Generalen har således drabbbats av det övervakningssamhälle som han själv är en del av och försvarar med våldsamma medel, ett samhälle där polisen kan gå in och snoka var som helst mot vem som helst. 'Hut går hem' kan man nog säga i ett sådant fall. Gräver man en grop för andra ...
Nu över till något helt annat. Hur stora är de här aporna? - Det givna svaret är 'några centimeter', de är ju inte mycket längre än ett pekfinger. Men hur långt är fingret? - Antag att en apa placeras på en handmodell av hudfärgad plastfiber, och modellfingret är två meter långt! Då blir apan plötsligt rätt biffig! För vi vet ju inte vad som finns utanför bilden, vi drar bara slutsatser av vad som finns i bilden. Den del av handen som vi ser verkar vara en äkta hand som fortsätter via armen till en människa som förmodligen är normalstor. Men egentligen kan vi ju inte garantera det! - Tag detta som en varning för snabba och oförsiktiga slutsatser.
Undrar om inte det här ap-resonemanget och Petraeus-affären på något sätt hänger samman ...?
Samma artikel talar om hur en av de främsta patriot act-förespråkarna i kongressen plötsligt vände sig emot det monster hon hade varit med om att skapa sen hon upptäckte att det även spionerade på henne.
SvaraRaderaDet hela visar bland annat på den totala oförmågan till strukturtänkande och konsekvensanalys som finns på den kanten.
Det är jobbigt att tänka efter, särskilt i förväg.
SvaraRaderaDet kommer funka som jag vill att det skall funka, det är en sorts idealism. Därför jag är vaksam på idealism, den sorten har ju havererat varenda reform alliansen gett sig på. De tror världen fungerar på ett sätt helt enkelt inte är verkligt, som är ett hjärnspöke. De lyckas aldrig med det de säger sig kunna uppnå, men de ljuger också, så ibland är det svårt att veta.
SvaraRaderaMartin: Det märkligaste är när dom säger att det fungerar som jag vill att det ska fungera för att jag tycker att det ska göra det. En sorts allmaktsnoja.
SvaraRaderaSom Andreas Carlgren när han ställdes inför en samlad expertis som förklarade att förbifarten skulle öka utsläppen. Nej, jag anser inte det, sa Carlgren och det var sista ordet.
Fast sånt har hållit på länge. Min kemistkompis berättade upprört någon gång på 80-talet om en kommun som hade beslutat i fullmäktige att en viss kemisk reaktion inte skulle kunna äga rum. Man får anta att atomerna lydde påbudet.