År 2000 genomfördes en ganska förvirrad jordreform i Zimbabwe, där storjordbruk ägda av vita övertogs genom landockupationer och marken delades ut till svarta zimbabwier. De som skulle ha ägt marken om inte kolonisatörerna kommit på 1800-talet och knyckt den för egen del kan man anta. Länge har reformen setts som misslyckad och Zimbabwe fått tjänstgöra som avskyvärt exempel på vanskötsel, särskilt bland liberaler. Vad det gäller rapporteringen från landet bör man generellt vara misstänksam i och med att det ofta handlar om historier som slussas genom västliga nyhetsorgan, och deras objektivitet kan vara tveksam.
Men
nu rapporterar FN:s nyhetsbyrå IRIN om en ny undersökning som ger ett annat perspektiv: de svarta småbönderna har fått det bättre genom jordreformen. Kortsiktigt var den rörig och ibland våldsam, på sikt ser det bättre ut. Produktionen ökar efter en del svåra år. Man får förmoda att detta ytterligare uppmuntrar människor i exempelvis Sydafrika och Namibia som vill ha motsvarande reformer där.
 |
| Här verkar det växa som tusan. Vad kan det vara - majs? |
Jag undrar om inte det stora hotet mot Zimbabwe nu är (om vi bortser från att några kolonialister får för sig att landet måste "befrias från diktatorn") är förändrat klimat i södra Afrika? Majs är en stor del av skörden i flera av länderna därnere numera, och slås majsskördarna ut av dåligt väder kan det bli besvärligt.
Den verkliga boven i Zimbabwe var inte Mugabe utan Tony Blair som vägrade att hålla ett löfte som givits av en tidigare konservativ regering om att stödja en laglig, organiserad jordreform. Det orsakade en oerhörd vrede i Zimbabwe och till och med ledaren för de vita farmarna protesterade i en intervju i The New African.
SvaraRaderaNamibia har påbörjat en jordreform genom jordbeskattning. Denna fungerar så att jorden beskattas, så att storgodsägarna får incitament för att sälja undan jord som de inte använder eller som används lågintensivt. Jag har skrivit om det på min blogg här:
http://metrobloggen.se/thirdworld/uruguays-president-foreslar-jordreform-genom-jordbeskattning/
Idén om en jordreform genom jordbeskattning kommer från nationalekonomen Henry George som levde på 1800-talet och vars viktigaste verk "Progress and Poverty" såldes i flera miljoner exemplar. /Björn Blomberg
Kan grunden ha skapats tidigare, i Lancaster house-överenskommelsen som gjorde slut på befrielsekriget? Jordreformen borde ha startat redan då. Revolutioner med olösta problem kommer att få dem tillbaka med ränta längre fram. Att skurken Blair gjorde saken ännu värre är inget att förvånas över.
SvaraRaderaMen vänta nu... Majoritetsstyret kom 1980 och Blair fick inget att säga till om förrän 1997? Varför fick dom inte tummarna ur röven?
SvaraRaderaLåt vara att den zimbabwiska regeringen kan ha varit rädd för sydafrikanskt sabotage under 80-talet, men efter 1990 hade dom också lång tid på sig.
Var det inte en omvändelse under galgen som Mugabe gick igenom, med jordreform (av något slag) som enda möjligheten att återvinna någon skugga av legitimitet sen han genomfört IMFs strukturomvandlingsplaner?
Fanns det möjligen giftpiller inlagda i överenskommelserna i samband med självständigheten, piller som gjorde att Zimbabwes regering var låst i jordfrågan?
SvaraRaderaEn god idé är fortfarande en god idé oavsett hur man sabbar genomförandet. Det är idén som är god och lever på egna meriter, genomförandet tar inte bort något från det.
SvaraRaderaVi skulle behöva en sån här i Sverige oxå, stycka upp adelns jord!
När Miljöpartiet var radikalare föreslog de (om jag minns rätt) en skogsreform, alltså att de stora egendomarna skulle delas upp på mindre ägare som antogs vara mer intresserade av att ta hand om skogen på ett skonsamt sätt.
SvaraRaderaÄr adelsmarkerna så stora att det kan bli någon volym på utdelningen?
Ja, i norrland lever den tanken, men inte bland miljöpartister och andra politiker. Där vet vi nämligen hur SCA kom över skogen. Nu skövlar de områden i en jävla omfattning. Jag föreslog för några kompisar på byn att eftersom SCAs skog ändå är stulen, så är det bara stycka upp dem och dela ut det på lokala skogsägare som inte förstör jakt, bärplockning och turism i sitt skogsbruk. Lokala skogsägare som ägnar sig åt kontinuerlig skördning istället för kalhyggen. Stordriftsfördelarna vid skogsbruk är tveksamma som bäst. Med det förlaget blir det fler arbetstillfällen i landsbygden och man förstör inte värden så som svampar bär och jakt.
SvaraRaderaAlla jag talade med på byn tyckte det var ett bra förslag. Billigt blir det också, för vi behöver inte ge SCA en spänn. Stöld och häleri är nämligen olagligt.
Men angående mindre skogslotter: var det inte problem för några år sedan när det blev friare att köpa mark ("avreglering") och folk som inte kom från bygden kunde köpa upp en skogsfastighet och renraka och sticka med pengarna?
SvaraRaderaTja, tvinga fram kontinuerligt skogsbruk är en nödvändighet för att något skulle vara vunnet tror jag.
SvaraRaderaBjörn, en effekt av att Sverige är så stort land som det är och inte haft (inbördes)krig och revolutioner är att vi fortfarande har kvar fideikommissrätter, dvs äldste adelssonen ärver (obs att det aldrig kan vara en dotter som ärver!) och ärver klabbet enl. primogenitur.
SvaraRaderaFideikommissen skall enl. lag från 1963 avvecklas när innehavaren dör, men det finns möjlighet att förlänga även till nästa generation vilket sossarna började med efter valet 1994. Björn af Kleen skrev om detta i boken "Jorden de ärvde" som kom ut för ett antal år sedan, hans uppskattning är att en yta stor som Gotland och Öland utgörs av fideikommissjord. Som stockholmare kan du kolla upp historien om Erstavik: http://www.expressen.se/nyheter/kryphal-i-lagen-slar-vakt-om-adelns-privilegium/
Ovanpå detta har vi som Martin skriver ovan effekterna av baggböleriet som lever kvar i Norrland. Så ja, vi har ett problem i Sverige med godsägarvälde och mark som förvärvats genom gangstermetoder och utsätts för hänsynslös exploatering (såväl marken som de mänskliga arrendatorerna). Ett nytt landsbygdsparti (och inget gammalt Bondeförbund!) har en fråga här som de skulle kunna vinna starkt stöd för direkt.
Ack, när du skriver Erstavik börjar jag genast tänka på våren när tofsvipor och sånglärkor börja slå över dess fält ... snart där (hoppas jag)!
SvaraRaderaOm sonen framträder som en HBTQ-personlighet, hur går det då månne?
Karl,
SvaraRaderaså sant. Det finns ett stort egendomslöst landsbygdsproletariat.
En by längst upp i Dalarna, Drevdagen, erbjöd sig sköta SCAs skog runt Drevdagen på samma ekonomiska villkor som SCA tjänar på den skogen idag. Baktanken var att byborna var mer intresserade av långsiktig hållbarhet än vad SCA är, och kunde göra detta på ett lönsamt sätt. Men SCA var inte intresserade. Principen om "möjlighet att idka rovbruk" var viktigare för dom än pengarna.
SvaraRaderaDrevdagen, namnet låter bekant. Var det inte någon sorts skolstrejk där i början av sjuttiotalet?
SvaraRaderaBjörn, skulle det komma ifråga med att arvingen byter kön eller något liknande kommer domstol och regering säkert tolka det som att vederbörande ändå ska få ärva med hänvisning till att om möjligheten till könsbyte funnits på 1600-talet så hade man redan då tillåtit äldste att ärva. Eller något sånt, som det är nu är det redan befängt att regeringen förlänger fideikommissrätterna för familjer med "vested interests" ännu en generation, när lagen från 1963 tydligt föreskriver att de en dag skall avvecklas efter att innehavaren avlidit. Att Lunds kommun tillstyrkte Gyllenkroks förlängningsansökan har inte så lite att göra med att familjen varit inblandade i markaffärer för ESS utanför Lund även om vi nu tangerar sådana påtryckningar som är svåra/omöjliga att bevisa.
SvaraRaderaSenaste gången vi hade storskalig lantarbetarstrejk var väl med Mörestrejken 1929-1931. Finns ganska många intressanta aspekter på denna (en av arbetsgivarna var exv. frikyrkopredikant som resonerade inte helt olikt hur Plymouthbröderna idag gör i kollektivavtalsfrågor). Finns en intressant artikel om strejken här:
http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&ved=0CCwQFjAA&url=http%3A%2F%2Fnile.lub.lu.se%2Fojs%2Findex.php%2Frig%2Farticle%2Fdownload%2F3970%2F3632&ei=9scTUZ2tPM3EtAbx14HYBA&usg=AFQjCNGmlN0lUb1TCbmmgStL6K68vGTDPg&sig2=_EbWmg96SyJfqv4Mv798XQ&bvm=bv.42080656,d.Yms
Karl,
SvaraRaderaKommun/stat och näringsliv sitter ihop i höften...
Hej. Lägger mej bara i ett litet ögonblick. Drevdagen är min barndoms trygga by och jag gick fem år i strejkskola. Så det stämmer, där var skolstrejk och Sveriges första privatskola startades. Tillbaka till skogen så skövlas den nu ihärdigt runt byn. Med en tunn skärm mot bebyggelsen. Och när Svea skog blir frågad om det ska vara så, då har de inte svarat mej. Slutavverkning av stulen skog som vi i byn hade kunnat få förvaltat hållbart. Skamfullt är det.
SvaraRaderaSkamfullt är ordet!
SvaraRadera