Hittade den här teckningen någonstans på nätet idag men glömde notera var. Hur som helst, den får mig att tänka på talesättet "att nära en orm vid sin barm". Det är inte bara ett talesätt, det är en historia som kommer ur en större samling orientaliska berättelser samlade under rubriken Kalila och Dimna. Man kan se dem som sagor, men faktiskt också som handledningar i statskonst. Och en sorts dålig statskonst som bör undvikas är att "nära en orm vid sin barm", vilket i det här fallet handlar om somliga västmakters egendomliga tilltag att stödja extrema islamistgrupper bland annat i Syrien. Att sätta vapen i händerna på ens fiender är ju inte så smart.
Hur vet du att dom är fiender?
SvaraRaderaDen engelska vänstern ställde samma fråga på 30-talet och syftade på den brittiska regeringens stöd till Franco som de antog vara en naturlig allierad till Hitler. Men när det kom till kritan var han inte det.
Ideologi betyder inget, den kan töjas hur som helst.
Nja, det är ju lite av svängdörr med islamisterna, beroende av konjunkturerna. Men även om USA/England ofta kan använda wahhabiterna för egna syften tror jag inte de senare är några långsiktiga trogna allierade att satsa på. De har sin egen dagordning. Att hjälpa dem blir att nära ormen vid sin barm.
SvaraRadera