"Den stora arbetskatastrofen" och andra lästips

Den stora arbetskatastrofen heter en artikel av två indiska ekonomer (om man översätter "the great jobs disaster" till svenska). C.P. Chandrasekhar och Jayati Ghosh heter de. Artikeln bygger på siffror från FN-organet ILO och handlar om hur arbetslösheten byggts upp i samband med den senaste krisen och åtföljande så kallade åtstramningar. Detta på global nivå. Särskilt ungdomsarbetslöshet i en del europeiska länder är svårartad. - Det där vet vi redan, men det är bra att få siffror och överblick igen. Frågan är vad man kan göra med massorna av arbetslösa. En stor del av dem finns ju i länder där ekonomin inte är lika smällfet som hos oss och där det egentligen borde vara överflöd av arbeten att besätta per omgående. Men där är man fortfarande mer besatta av att minska statsskulderna, även om det talats i andra banor på senaste tiden.

Vi vet också att de så kallade avregleringarna inom transportsektorn (inrikesflyg och taxi) i Sverige inte riktigt fått de följder som blåögda liberaler tänkte sig. Mer konkurrens och färre regler skulle ge lägre priser. Men följderna har blivit tvärtom. Att flyget med sina utsläpp prisar bort sig får man väl tänka är OK, men det var nog inte det som avreglerarna hade som mål. Man får väl tänka sig att somliga liberaler lever i någon sorts tvärtom-land.

Vet inte om jag hört talas om IFAU tidigare. Verkar dock som de kan prestera intressant material (och ligger då kanske illa till om Reinfeldt-regimen får för sig att rensa ut kritiker som kommer dragande med irriterande fakta). Ansvarsområdet anges som följande:

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet med säte i Uppsala. IFAU ska främja, stödja och genomföra vetenskapliga utvärderingar.


Vi utvärderar:

• effekter av arbetsmarknadspolitik

• arbetsmarknadens funktionssätt

• effekter av olika reformer och åtgärder inom utbildningsväsendet

• arbetsmarknadseffekter av socialförsäkringen.

Bland de senaste utvärderingarna har man upptäckt att öppna gränser till grannländer kan påverka arbetsmarknaden bland annat så att de som utsätts för mer utländsk konkurrens får något lägre förvärvsinkomster. Inget konstigt med det. Observera det där med "något". Inga jättefall alltså i löner. Jämför för övrigt med en norsk rapport som jag hänvisat till tidigare, och som visar liknande tendenser i Norge. Om arbetssökande balter och polacker bidrar till vissa lönesänkningar i Sverige så har svenskar liknande roll gentemot norrmännen hemma hos sig. Man kan se det som en generell tendens helt enligt kapitalismens regelbok. När löner utjämnas torde det i stor utsträckning ske nedåt, och ännu är vi bara i början av den processen.

I en annan undersökning sägs det (av den kände professorn Calmfors) följande:

Jobbskatteavdraget gör att löntagarna får mer pengar i plånboken även utan löneökningar och den minskade a-kassan leder till att arbetslöshet är mer kostsam för den enskilde individen. Båda faktorerna bör göra löntagarna mer benägna att acceptera lägre löner än vad som annars skulle ha varit fallet.

Alltså: "mer benägna att acceptera lägre löner". Lägger man ihop ett antal små förändringar kan det så småningom bli ett rejält skred så småningom, och det är väl det som eliten tänker sig. Man delar ut ett "jobbskatteavdrag" som verkar generöst - men sedan tar man tillbaka med ränta. I första omgången ser det lönsamt ut för många, men inte för de arbetslösa eller de lågavlönade som inte har någon röst som hörs. På sikt kommer andra grupper att drabbas (inte bara av dålig löneutveckling, utan av att ny teknik gör dem obehövliga, bristande bostadsbubblor och annat) och då lär det nog bli mer liv när "medelklassen" börjar känna kalla pustar i nacken. Vad skall exempelvis mängder av bortrationaliserade mediemänniskor göra om de inte har någon medieplattform längre - skapa egna plattformar, fristående från de kommersiella mediebolagen?