N är det sökta antalet civilisationer i Vintergatan vars radiosignaler skulle kunna detekteras av oss. R är antalet stjärnor som nyskapas i Vintergatan varje år, fp andelen av dessa stjärnor som har planeter, ne antalet beboeliga planeter per stjärna med planetsystem, fl andelen av dem där liv uppkommer, fi andelen därav som har intelligent liv, fc andelen därav som utvecklat teknik för att sända radiosignaler och L livslängden för en sådan civilisation.
Som synes är det obekanta variabler allihop. Vad som hänt sedan Drake satte upp ekvationen på sextiotalet är att man numera känner till något tusental planeter utanför vårt eget solsystem.
Jag är matematiskt obevandrad och kan bara undra exempelvis så här: varför är antalet nyskapade stjärnor viktiga? Kan man inte anta att det krävs några miljarder år efter en sols skapelse innan dess planetsystem kan ha gett upphov till högre liv som kan skicka radiosignaler? Borde det inte vara stjärnor säg fyra miljarder år gamla minst, och försedda med planeter av jordliknande typ, som man borde titta närmare på?
Det klagas över att vi inte hör något från "de därute", men vet vi det egentligen? Det kanske är ett jädrans tjattrande i rymden, fast vi inte har teknik och kunskaper för att uppfatta det. Samt några därute som lyssnar på oss men tycker att "de där mupparna verkar inte ha mycket att komma med".
 |
| Ett tecken därute ...? (Från ESA:s hemsida.) |
Varför begränsade sig Drake bara till beräkningar för vårt lilla sandkorn i Universum, Vintergatan? Det lär ju finnas ytterligare 80 miljarder galaxer i det observerbara universum.
SvaraRaderaSäg det. Men ekvationen är ju tillräckligt svår att tro på bara det gäller Vintergatan, så blir det bättre om man höjer insatsen med en massa miljarder extra? - Eller om han tänkte att vi nog aldrig skulle kunna få kontakt med något utanför Vintergatan, så det räckte gott att räkna bara med den!
SvaraRadera