 |
| Diagrammet kommer härifrån |
Det finns några intressanta saker att notera. Den blå kurvan ser ut ungefär som konjunkturerna i stort, med en smärre nedgång i samband med dot.com-krisen år 2000 och sedan ett våldsamt fall när finanskrisen bröt ut 2008. Och nu går det utför igen. - Men byggnadskurvan är annorlunda. Från finanskrisen har det med obetydliga undantag gått utför hela tiden. På fem års tid har investeringarna inom denna sektor fallit med ungefär 25 procent. Man kan ju tänka sig genomslaget på byggen, byggmaterialtillverkning och andra som hänger ihop med byggsektorn.
Sammantaget så är investeringarna några procent lägre första kvartalet 2013 jämfört med starten 2001, (ett fall från 360 till ungefär 347 miljarder euro) och det är fallet i byggverksamheten som står för större delen av nedgången. Hur mycket bostadsbrist och förfallen infrastruktur skulle det finnas inom eurozonen om de här resurserna användes i stället för att mögla bort? Vad skulle hända med arbetslöshet och missmod om folk och maskiner sattes i arbete i stället för att ösa in miljarder i bankerna? Bankerna bidrar ju ändå inte till investeringar i någon högre grad.
I bakgrunden torde finnas kapitalismens vanliga problem: en kris som orsakas av att efterfrågan av massproducerade varor för vanligt folk faller. Men det kan finnas andra fenomen också. Kan man kalla det "peak capitalism", att systemet börjar nå sina gränser och tillväxtkurvorna planar ut vad som än görs? Det verkar i alla fall som om politikerna inte har några lösningar att komma med för närvarande. Annat än att fortsätta med den politik som redan visat sig katastrofal i flera länder.
BB, att du som trots allt tillåtet dig att förhålla dig öppen inför problemen med skuldkrisen som den tagits upp av miljöpartiets gamle veteran inte kan ge en precisare analys av den pågående depressionen är lite sorgerligt.
SvaraRaderaDu skriver
" Kan man kalla det "peak capitalism", att systemet börjar nå sina gränser och tillväxtkurvorna planar ut vad som än görs?"
Skuldkrisen bokstavligen skriker ut sin förödelse i EU-syd, samtidigt som den förlamar övriga västvärlden inklusive Kina, Japan m.fl.
Att dessa skuldkonton också är balanserade av de gigantiska mängder kapital, 6 ggr. jordens samlade BNP, i derivat och hedgefonder är väl inte helt ointressanta sidor av kapitalismen.
Nja, förutsägelser inom ekonomi är väl inte bättre än väderprognoser på längre sikt: mängden variabler som spelar in blir snart så stora att prognosbygget blir osäkert. Därmed är vi på en nivå där det enda som säkert går att säga är att så länge kapitalismen finns kvar kommer det att utbryta kriser då och då. Men att tvärsäkert hävda att det här är slutskedet för systemet (vilket jag tillåter mig att framföra som en hypotes) är något jag föredrar att undvika. Det kan ju hända något som är svårt att förutse, men som kastar in utvecklingen på helt andra spår än vad vi kan tänka med de fakta vi har tillgång till idag!
SvaraRaderaDu låter som ett riktigt politikerproffs, de som bara svarar på sina egna frågor, i det här fallet dementerar du din egen utsaga om "peak capitalism".
SvaraRaderaMen min undran var ju vaför du inte tar in skuldkrisen i analysen om den fortgående depressionen som nu är inne på sitt 5 år. Och inget tyder på att en uppgång är i sikte trots låga räntor.
Återigen, kan det möjligen vara skulderna, i Sverige främst de privata skulderna som nått en "peak", en mättnad.
I ett penningsystem där penningmängden byggs upp av skuldsättning är det inte svårt att förstå att det då börjar kärva i det ekonomniska maskineriet.
Inlägget handlar om investeringar, inte om skulder. "Peak capitalism" kan innebära att systemet havererar och byts ut ganska snart, men det kan också innebära en fortsatt rad av alltmer plågsamma kriser under en lång nedgångsperiod. Ingen kan ju hävda någon definitiv kunskap om ekonomi, särskilt inte framtida ekonomi. Den neoklassiska skolans platta fall vid finanskrisens början 2007/2008 bör vara en läxa - det finns inga perfekta modeller.
SvaraRaderaFör övrigt kan skulder driva investeringar och konsumtion både uppåt och nedåt, beroende av omständigheterna, så bara förekomsten av skulder säger egentligen inte så mycket om man inte konkretiserar vad de betyder i varje konkret situation.
SvaraRadera