Finland ligger så långt borta att det är ju inte konstigt att många svenskar har dimmiga uppfattningar om detta land. När det kommer en svensktalande finländare och pratar svenska som hen gör hemma så tror mången svensk att det är någon "som bryter på finska". Detta trots att österbottniska dialekter bör klassas som mer svenska än blekingska, även om båda kan vara obegripliga. (Mina släktbanor går för övrigt både till Österbotten och Blekinge - samt en massa andra ställen. Och Österbotten var svenskt långt tidigare än Blekinge.)
En del har också för sig att de svensktalande i Finland skulle utgöra någon slags "överklass". Intressant: ett finländskt landskap (Åland) skulle då ha en befolkning som till bortåt 99 procent består av överklass! (Till detta kan man förvänta sig kommentaren: "Va, Åland ligger väl inte i Finland!")
Fast det finns naturligtvis en liten finsk överklass där några har svenska namn och pratar svenska. Som denne Björn Wahlroos, företrädare för det parasitära bankkapitalet. Varför inte klämma i med "bankskojare" på en gång? En som tänker i konspiratoriska banor kan ju hävda att det är taktiskt riktigt att ha en sådan person på en hög position: blir det rejäl kris och någon behöver offras för att visa att "man gör något" är ju en illa omtyckt finsk överklassare rätt person att skicka genom falluckan. Han kommer inte att saknas av så många. Men så länge det går bra för spekulationskapitalet kan han få prata på. Det kan ju vara roligt att lyssna på tycker de kanske.
Fast jag undrar vad Svenskans trogna (mot kapitalet) läsare tänker när de får veta att just deras lön måste sänkas! Och detta av en tomte som i sina yngre år kallade sig marxist-leninist! Eller vad tänker alla som har något handfastare att sälja än finansiella tjänster till rika knösar? Kunderna blir fattigare, efterfrågan sjunker ... men spekulationsmaffian kanske kan göra ytterligare några plundringståg innan systemet kraschar definitivt!
Det där med att det är nödvändigt för kapitalet att pressa lönerna, kanske är en kunskap som härrör sig från hans marxist-leninistiska ungdom :-)
SvaraRaderaMen man kan ju spekulera över i hur hög utsträckning ungdomliga revolutionärer ur överklassen kallt räknar med en framtida karriär i den revolutionära staten. Fast sådana funderingar börjar kanske likna lite väl mycket paranoia av stalinska mått, även om vissa ideologiska helmomvändningar sker misstänkt snabbt.
Jan Myrdal nämnde någonstans att de radikala ungdomarna som läste Maos lilla röda fick nyttiga kunskaper när de gick vidare i sina karriärer.
SvaraRadera... och George Orwell menade nånstans att en tids medlemskap i dåtidens kommunistiska partier lärde en fullkomlig likgiltighet för andras lidande och en fullkomlig hänsynslöshet i kampen för makten.
SvaraRaderaTrevlig typ den där Björn Wahlroos, det var ju han som tyckte att vanligt folk inte skulle få rösta eftersom vi inte begriper. Istället skulle han och hans gelikar bestämma(ännu mera).
SvaraRaderaHan ger väl röst åt vad de andra i samma gäng tycker (men är klyftiga nog att inte säga så högt)(.
SvaraRaderaHan kan ju alltid börja med att sänka sin egen lön rejält.
SvaraRaderaJaja, sänkt lön går bra (om bonus höjs dubbelt i stället)!
SvaraRaderaKnapsu,
SvaraRaderatypexempel på Dunning-Kruger effekten. Grejen är att det är han som inte fattar. Handel(därmed oxå finans) är död som företeelse sen vi byggde ett världsomspännande nät av datorer som ögonblickligen kan koppla ihop produktion och behov.