Villkorslös grundinkomst och lägstalön
Vi pirater går in för införande av en villkorslös grundinkomst som uppfyller vårt partiprograms mål om "rätten till säker existens och socialt liv". Denna skall:
möjliggöra säkrat uppehälle och social delaktighet, utgöra ett individuellt rättsanspråk och garanteras utan behovsprövning eller tvång till arbete eller andra motprestationer. Vi vet att en villkorslös grundinkomst kommer att avsevärt ändra välfärdsstatens tankemönster. Istället för med klassisk partipolitik måste dess införande ske genom ett brett medborgardeltagande.
På klingande tyska: Bedingungsloses Grundeinkommen und Mindestlohn. Jawohl!
Nu fick jag syn på ett diskussionsunderlag från Finland betitlat VÄNSTERFÖRBUNDETS DISKUSSIONSDOKUMENT OM GRUNDINKOMST. Det är alltså på diskussionsplanet ännu men kan vara intressant för den som funderar i de här banorna. Till att börja med kan man notera att såväl tyskar som finnar använder uttrycket 'grundinkomst' i stället för 'medborgarlön'. Förslagen är snälla men i grunden samhällsförändrande.
Några utdrag ur diskussionsdokumentet, först definitionen:
Definitionsmässigt är grundinkomsten en regelbunden inkomst som ett politiskt samfund (oftast staten) betalar till alla sina medlemmar – grundinkomsten är inte behovsprövad och behöver inte gottgöras. Grundinkomsten är alltså inte avhängig personens (eller dennes makes eller makas) övriga inkomster och för att man ska vara berättigad till den ställs inga arbets- eller studiekrav. Grundinkomsten utgör en grund på vilken personen kan lägga till andra inkomster. Skattesatsen för de inkomster som förtjänas utöver grundinkomsten stiger så att grundinkomsten i praktiken tas tillbaka av höginkomsttagarna genom beskattningen. Det finns otaliga idéer som liknar grundinkomsten (social dividend, medborgarlön, garanterad inkomst, deltagarinkomst, negativ inkomstskatt).
Vi tar ett förtydligande:
Med grundinkomst avses en regelbunden förmån som betalas automatiskt åt envar, oberoende av mottagarens övriga inkomster. Grundinkomsten hjälper till att reparera vårt socialskyddssystem så att det kan svara mot de utmaningar som finns i 2000-talets arbetsliv. Socialskyddssystemet, som skapats för det industriella lönearbetssamhällets behov, är alltför stelt i en situation där arbetsförhållandena i allt högre grad är tillfälliga och det arbete som görs i företagsform ökar. En grundinkomst som garanterar en tillräcklig utkomst skapar ett i jämförelse med nuläget mer jämbördigt förhandlingsläge mellan arbetstagare och arbetsgivare, så att arbetsgivarna inte ensidigt kan diktera villkoren för arbetet. Grundinkomsten ökar möjligheterna för sådan verksamhet som utvecklar människan och är nyttig för samhället i sådana situationer där möjligheterna till förvärvsinkomster är små. Dessutom uppmuntrar grundinkomsten att ta emot också kortvariga arbetsuppdrag. Grundinkomsten erbjuder en vision för en ny, rättvis, jämlik 2000-talets välfärdsstat som respekterar individualitet.
En reflexion: frihetsälskande liberaler kommer inte att gilla det här eftersom det ger fel sorts frihet. Men andra kan uppskatta förslaget mer:
Majoriteten av finländarna vill att alla ska garanteras livets grundförutsättningar. Denna vilja är också inskriven i grundlagen och att den förverkligas är i sista hand på statens ansvar.För Norden med sin "avantgardekultur" och en allmän uppfattning bland folket att välfärdsstaten är bra är detta en naturlig inställning.
I grundinkomstsystemet betalas alla medborgare regelbundet och villkorslöst pengar för utkomsten och med grundinkomsten ersätts helt eller delvis det orsaksbaserade socialskyddet. Grundinkomsten är skattefri och dess nivå minskar inte om inkomsterna ökar. När inkomsterna stiger återkrävs grundinkomsten i stället via beskattningen.
 |
| Det gäller att på något sätt komma ut ur trampkvarnen! |
Jag undrar om extraskatt på höga inkomster räcker för att täcka grundinkomst för de som tjänar dåligt. Gissar att det måste fyllas på med extra tilldelning. Finland har ju inte egna pengar längre, men för Sverige med sin självständiga krona är det inga problem (om man inte gör det till ett problem). Här kan liberalerna börja kvida om att det kostar pengar, det blir inflation, ZIMBABWE!!! Då vill jag citera några rader ur ett eget inlägg från maj 2012 med funderingar över vad omläggning till medborgarlön och arbetsgaranti kan innebära:
- Arbetslösa människor kostar redan, i form av A-kassa eller socialbidrag. Det som bland annat händer är att dessa tillskott blir lön. ... Den inflationsdrivande effekten av en sådan omställning torde vara liten. Å andra sidan ökar den sociala tryggheten, vilket är ett värde i sig.
- En del av de här utbetalningarna kommer att gå tillbaka till staten i form av olika typer av skatter och avgifter. Gissningsvis är det lättare att vid behov eliminera pengar som finns lätt tillgängliga i form av datakonton, än pengar som cirkulerar i form av mynt, sedlar och andra värdepapper.
- När oanvända människor och oanvänt kapital börjar arbeta expanderar ekonomin, och det kan krympa riskerna för efterfrågeinflation.
Tillbaka till Finland:
De vanligaste argumenten för grundinkomst hänger ihop med frihet, rättvisa och jämlikhet. I synnerhet Philippe Van Parijs har motiverat grundinkomsten med frihetsargument: grundinkomsten respekterar människors autonomi och uppfattningar om ett gott liv. Den skulle inte placera en livsstil (lönearbetet) ovanom andra och den skulle garantera en verklig möjligheternas jämlikhet för alla (och inte bara för den rikaste befolkningen). Den skulle hjälpa till att definiera människovärdet på andra sätt än bara via personers position på arbetsmarknaden. Hänvisande till Esping Andersens berömda indelning skulle grundinkomsten vara ett stort steg bort från det filantropiska och patriarkala systemet mot en idé om universellt medborgarskap. I stället för förmynderi och kontroll skulle den erbjuda människorna möjligheter.Det där med makt över det egna livet, ja:
För att det i och med grundinkomsten vore lättare att tacka nej till jobb med dåliga arbetsvillkor skulle grundinkomsten ge också den mest prekära arbetskraften en möjlighet att förbättra sin position på arbetsmarknaden. Samtidigt skulle den öka arbetstagarnas förhandlingsposition i relation till arbetsgivarna. Fackföreningsrörelsen är rädd för att grundinkomsten underlättar en tillväxt av låglönearbete. En ofta föreslagen rätt så låg grundinkomst skulle verkligen kunna tvinga folk att ta emot lågavlönat arbete. Men ju generösare grundinkomsten är, desto mer skulle den fungera i motsatt riktning: när en tillräcklig utkomst i vilket fall som helst vore tryggad, skulle arbetstagarna ha en verklig chans att pressa på arbetsgivarna att erbjuda arbete på bättre villkor. En tillräcklig grundinkomst skulle korrigera arbetsmarknadsparternas förhandlingsposition i en för arbetstagarparten gynnsam riktning.Och det är nog här som den stora sprängkraften ligger i tanken om grundinkomst/medborgarlön. Man kan få möjligheter i stället för förmynderi och kontroll även om man bara är en vanlig liten människa! En sträng revolutionär kommer givetvis att skarpt kritisera det mesta i tankarna om grundinkomst, men jag tycker att man kan fundera över vilka öppningar det ger.
Grundinkomst låter bra, tycker jag, så revolutionär jag är.
SvaraRaderaJag är inte odelat positiv. För man tänker sig ett statiskt samhälle och tänker sig en medborgarlön i dagens ekonomiska läge. Man måste förstå hur de kapitalistiska produktivkrafterna kommer att anpassas av detta system, ett system som skulle vara mycket gott men då endast tills produktivkrafterna anpassats. Idag har vi ett globalt produktionssystem och maskin som med IT osv omedelbart kan anpassa priser till förhållanden överallt i världen.
SvaraRaderaNyss hemkommen från ett land lite "fattigare" än Sverige, där handlade jag en leksak till barnet, den spelade en melodi jag kände igen och som fanns i leksaker jag köpt i hemlandet. Priset på saker i detta land visade sig vara sådant att de kunde handla lika mycket skit som vi för sin inkomst, lika många kinesiska produkter. Ett Lean system med vinstmaximeringsfokus har alltså sett till att anpassa alla priser i samhället till exakt den nivå där man når den önskvärda konsumtionen, konsumtionen av hela lönen.
Vad jag ser hända i samhället och vad som definitivt kommer hända med medborgarlön är skapandet av Ayn Rands dystopi. Ett hav av socialism och fattigdom med enklaver av rika. Medborgarlönen kommer räcka till konsumtion av en samling specifika varor, bostad, sjukvård, mat, husgeråd och en flytande del som kommer vara den "frihet" som denne medborgare har.
Denne medborgare kommer få sjukvård av ett Lean Six Sigma system, skola från ett Lean Six Sigma system, osv. Allt denne medborgare kommer kunna konsumera kommer ur ett sådant system. Utöver de mest nödvändiga kommer urvalet, den frihet de har, bestå i att välja ibland en samling plastprylar från Kina och ett antal andra optimerade system, de kommer kunna äta på McDonalds osv. Den globala IT-styrda kapitalismen kommer att optimera detta system att skapa produkter helt optimerade för det kundsegment som skapas i detta samhälle.
Det kommer inte medge annat än en skenbar frihet. Ett utrymme inom vilket du är fri som är definierat av andra, utom demokratisk kontroll, för om staten sätter medborgarlönen till ett visst värde kommer den IT-styrda produktionsapparaten genast att anpassa sig. Den IT-styrda kapitalistiska produktionsapparaten är egentligen häpnadsväckande solidarisk, den söker eliminera friktion mellan kapitalister då detta är på Lean Six Sigma språk "waste", därför kommer produktionsapparaten som skapas av medborgarlönen knappt påverkas alls av nivåerna som sätts.
Därför är det alltså lika bra att betrakta vad detta system med medborgarlön kommer ge för livsnödtorft och ta denna produktion ur det kapitalistiska produktionssystemet. Därmed sätts nödtorften under demokratisk kontroll och dess kvaliteter under demokratisk kontroll. Man skall helt enkelt ge bort detta, så att dessa varor och tjänsters verkliga värde blir synliggjort för medborgaren. För medborgarlön inom det kapitalistiska produktionssystemet skapar exakt samma sfär av frihet som fanns i den Sovjetiska staten, det bara drar ned mössan i ögonen på folk om denna frihets karaktär. Det bevarar enbart de friheter som Stalin betecknade som falska friheter.
Det enda medborgarlönen bidrar med jämtemot att ge bort denna skit, det är att vidmakthålla en syn på deltagandet i samhället som konsumtion av varor och tjänster. Det bibehåller bara konsumtionssamhällets principer i en värld där vi borde söka att avskaffa dessa.
Jag kan skriva hur mycket som helst om detta. Man kan sätta medborgarlö i relation till CSR, Sovjet osv.
Jag håller med martin. Medborgarlön under kapitalismen är en skenreform. Det räcker egentligen som bevis att Milton Friedman var en anhängare av den.
SvaraRaderaDet finns säkerligen de som ser det som en framkomlig taktik. Eftersom det finns liberaler som tycker att detta är en god idé, därmed kan man med reformen samla en bredare enighet. Men jag anser att det är en taktisk återvändsgränd.
SvaraRaderaDet gör nämligen ingenting åt klassamhället utan förstärker det bara samtidigt som det osynliggör det. "De har så de klarar sig vad är problemet" säger Svensson då man söker eliminera klassamhället.
Det förändrar inte maktstrukturen i samhället, det ger inte folk mer makt, det ger dem tvärt om mindre makt och utökar den kapitalistiska elitens makt.
Det bryter inte samhällets passivitet, det förstärker konsumtionssamhällets passiviserande effekter och skapar ett apatiskt samhälle.
"Det skapar en trygghet i samhället och ger arbetarna ett starkare förhandlingsläge." Detta är inte heller sant, kanske inledningsvis, men rädslan för att bli "en av dem" kommer slutligen bli lika stark som den socialkonstruerade rädslan att bli en av socialbidragstagarna. Denna rädsla kommer bli mer omfattande eftersom motståndet mot att låta kapitalister förpassa människan till denna situation efter eget godtycke kommer att försvagas. Det blir tvärt om kapitalisterna som stärker sin position. De som får jobb kommer vara ytterst tacksamma av att lyftas upp ur den torftiga tillvaron om än tillfälligt.
Det är en socialism utan ambition, vilket gör att man kan förstå varför liberaler är positiva till det, de är allergiska emot all form av positiv ambition. Men är det verkligen bara en statskapitalism som är målet för dagens socialister? Då hoppar jag av. Jag tror jag skall läsa Bogdanovs roman Red Star, för att se hur en socialism med ambitioner ser ut, även om jag kanske inte delar ambitionen, så vore det annat än dagens skademinimerande socialism.
Vissa kan mena att det utgör ett steg emot kommunism då det bryter med arbetslinjen, det är ett steg bort ifrån ett samhälle som bygger på arbetslinjen, men det är det inte. Arbetslinjen har aldrig gällt alla, det har alltid funnits de som undantagits från arbetslinjen, storleken på gruppen undantagen från arbetslinjen är inte varesig längre bort eller närmare kommunism. Kommunism är en ny princip och organisation av samhället, det är inte en kvantitativ skala där man kan vara mer eller mindre av det hela. Det kan inte nås med kvantitativ samhällsingenjörskonst.
Glömde en del, men som sagt jag kan skriva hur mycket som helst om detta.
SvaraRaderaMen betänk hur man gentrifierar i det moderna kapitalistiska samhället, där man i princip redan börjat skapa Ayn Rands dystopi genom att skapa rikemans och fattigmans kommuner. Denna tendens kommer inte brytas med medborgarlönen utan att förstärkas iom att man kommer bygga boenden som dessa medborgarlönare kan bo i. Det kommer bli ett extremt gentrifierat samhälle där den ekonomiska segregationen blir total. Ghetton där reservarbetskraften kan bo kommer att snabbt växa fram genom gentrifikation och Lean Six Sigma i förslummning.
"De som får jobb kommer vara ytterst tacksamma av att lyftas upp ur den torftiga tillvaron om än tillfälligt."
SvaraRaderaMen i texten nämns också arbetsgaranti. En sådan, om villkoren i är goda i den, sätter press på privata aktörer att minst ha lika goda villkor.
Med en medborgarlön, som alltid betalas ut till alla + arbetsgaranti med goda villkor skulle man åtminstone slippa några led av förnedring.
Vi behöver väl inte göra det här till en större fråga än det är? Egentligen liknar det Gustav Möllers vision för socialdemokratisk socialpolitik - lagstadgade rättigheter åt alla, inga möjligheter för snikna byråkrater att utesluta någon.
SvaraRaderaOch på samma sätt som Gustav Möller inte såg detta som historiens slutpunkt utan bara ett försäkringssystem för att inte ställa nån på bar backe, så behöver väl inte vi se det som inledningen till en ny era, utan bara just ett förverkligande av 30-talets socialdemokratiska socialförsäkringssystem.
För, som Möllers statssekreterare Per Nyström konstaterade, genomfördes den aldrig. Byråkraterna tog revansch redan 1952, och tog sig rätten att kunna säga nej till folk. Med ett sånt här system skulle de inte längre kunna detta.
För att demokratisera samhället räcker det förstås inte långt. Det är en reform, inte en revolution.
Tack för många intressanta synpunkter. Att samla ihop till ett svar kanske skulle kräva ett nytt blogginlägg. Skulle tro att vi är eniga om att grundlön inte löser de grundläggande problem vi vill angripa. Däremot har vi olika tankar om taktik och strategi. Att grundlönen kan tilltala såväl traditionella socialdemokrater som liberaler är intressant.
SvaraRaderaJan brukar påpeka betydelsen av folkrörelser som jagar på politiker och fack etc. Det är viktigt. En sådan rörelse skulle kunna driva fram grundlöns-lösningar men också föra utvecklingen längre just för att komma förbi de svårigheter som bland andra Martin pekar på.
Det är synd att så många missuppfattar vad basinkomst är. Det dras hyperboler och skapas imaginära hot som argumenteras emot.
SvaraRaderaBasinkomst är en ganska simpel refom. Det samlar många av de existerande transferingarna i samhället och lägger till ökad beskattning för att kunna betala alla medborgare en enkel inkomst.
Den tydligaste basinkomsten vi har i Sverige är garantipensionen. Du är över 65, här får du ovillkorade pengar.
En annan basinkomstliknande reform är jobbskatteavdrag. Du har ett jobb, här får du pengar.
Anledningen till att många rödgröna är för basinkomst är att det är en fördelningspolitisk reform som gynnar låginkomsttagare. Vid en basinkomst på ca: 8.000kr/månad delfinansierad av höjd skatt så gynnas ca: 75% av medborgarna, med de 25% med högst inkomst får mindre kvar i plånboken.
Till er med tvekan, ta er en titt på basinkomst igen. Sätt er in i frågorna och förslag. Det är en högst socialistisk idé att låta medborgarna få en del av sin inkomst från det allmäna istället för att vara helt beroende av lönearbete.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Basinkomst
Ja, i praktiken har vi redan en form av basinkomst och arbetet med att räkna alla som är utanför arbetsmarknaden som en och samma sak pågår redan. Man ser på arbetslösa, sjuka som samma sak, man bara flyttar dem mellan systemet. Så basinkomst är påväg varesig vi vill det eller inte.
SvaraRaderaMin kritik är emot den liberala neoklassiska basinkomsten.
Inom denna ekonomiska och politiska system kan man, om man är förberedd, hejda det Ayn Rand samhälle som jag målar upp. Men det kommer inte av sig själv bara vi inför basinkomst. Jag är ganska enig med Jan om folkrörelser och vikten av engageman i olika former.
I en värld där man skapat resursdelning, där man kan låna saker istället för konsumtionssamhällets idé om att alla skall ha en egen allting. Där man skapat produtionsallmänningar som numera går att åstadkomma till en låg kostnad med IT och 3D-skrivare, datorstyrda fräsar osv. Där man har allmänningar för kulturproduktion och för folkliga evenemang.
I en värld där vi skapar folkrörelser och socialt engagemang, där vi ger människan redskapen att själva påverka sina materiella levnadsvillkor. Där kan basinkomst vara ett stort steg i rätt riktning.
Men allt annat lika, i ett individualistiskt konsumtionssamhälle, där är medborgarlönarens liv ensamt och eländigt.
När jag skrev ovanstående litanior tänkte jag att senare återkomma med en positiv betraktelse om hur medborgarlön tillsammans med andra åtgärer skulle vara ett väldigt viktigt steg bort från arbetslinje och konsumtionssamhälle. Men det blev aldrig att jag skrev ned det. Men som jag ser det måste nog rörelserna för ett deltagande samhälle komma före medborgarlönen.