Vad är 'finansialisering'?

Jag kopierade en bit från en artikel på ekonomibloggen Triple Crisis.  Författaren räknar upp tre 'grundläggande tendenser' i botten av det kapitalistiska systemet. Jag gjorde om formatteringen litegrann, med egna kursiveringar, styckeindelning och egna kommentarer inom hakparentes. Bläddrade just i Lenins skrift Imperialismen. Det kan finnas insikter från förra sekelskiftet som anknyter till vad som skrivs nedan. Processerna då och nu verkar delvis kusligt likartade - jag återkommer kanske mer om det.

Financialization indicates a systemic transformation that has basically three fundamental tendencies, which we can locate at the deepest level of the capitalist economy.

First, we find that commercial and industrial enterprises have become financialized. In other words, they rely—the big ones, at least—less on banks. They have a lot of money capital, which is available for investment, but they don’t actually invest it directly, they use it for financial profit making. So in that way, they’ve acquired some financial capabilities themselves—they’ve become finance-like. They are financialized. [Påminner om den 'grå lånemarknaden' som fanns i Sverige för femtio år sedan, när storföretagen hade så gott om pengar att de var oberoende av bankerna och vad Riksbanken och regeringen kunde hitta på. Det väsentliga numera är väl att företagens kassor inte används till produktiva investeringar utan i stället åker in i spekulations- och bonussfären.]

The second tendency is that banks have been transformed; they do less straightforward money collecting and lending and more transacting in open markets, and more business with households. [Här bör bankernas möjligheter att skapa krediter ur 'tomma intet' läggas till. Dessutom finns det andra finansiella institutioner än vanliga banker som opererar i stor skala i handel med värdepapper med ibland tvivelaktigt värde.]

And the third tendency has to do with households themselves. Households have been sucked into the formal financial system. They rely more on it for borrowing, and they rely more on it for assets like pensions, insurance, and so on. They have become financialized, too. The reasons for this development are complex: Wages have been stagnant, real incomes have not been rising systematically, and at the same time, public provision in health, education, housing, and so many other fields has either not expanded or retreated. In that context, private provisioning has taken its place, and private provision has been mediated by private finance. Consequently, households have become financialized. [Hushållen har mer eller mindre godvilligt tvingats in i en värld av finanser där man har noll koll och noll kontroll på vad som verkligen händer - det är kanske här som systemets verkligt svaga punkt ligger. När hushållen inte orkar med företagens dränering av ekonomin längre kraschar hela upplägget. De som räddas i det läget är banker och storföretag, så vida inte folk reagerar och sätter stopp.]

These three tendencies taken together define, in a deep way, the financialization of contemporary capitalism and indicate a historic transformation—a major shift in the development of capitalism.