Men jag vill peka på en artikel i facktidskriften för historia, Scandia. Den fick jag syn på av en slump, som så ofta händer i cyberrymden. Gammal och ärorik är Scandia, men håller sig med podradio! Man lägger numera ut artiklar på nätet, och jag fick syn på en som handlade om nazistiskt förflutet just i Landskrona. Titeln är "Nazismen som förklaring? Landskrona, Sverigedemokraterna och (o)betydelsen av ett brunt förflutet." Att sd fick ett genombrott just i Landskrona har ett antal förklaringar, men en torde vara att det såväl i stadens 'finare' kretsar som bland arbetare fanns nazistiska tendenser redan på trettiotalet. Angående de senare drar författaren, Victor Lundberg, följande slutsats efter att ha gått igenom en del siffror:
I relation till sin storlek förefaller det alltså som att Landskrona hörde till de platser i Sverige där sympatierna för den proletära nationalsocialism som SSS representerade var som allra starkast i början av 1940-talet.SSS var Svensk Socialistisk Samling, en av dåtidens nazistiska partier i Sverige. Och det här:
Medan det i stadens arbetarskikt tycks ha funnits ett icke obetydligt stöd för den proletära svenska nationalsocialismen var en betydande del av stadens societet i varierande grad associerad till ”den svenska överklassnazismen”.
I förbigående nämner artikeln en intressant sak, nämligen det nazistiska inslaget i de stay behind-grupper som bildades i västra Europa, inklusive Sverige, efter Andra världskriget. Nyligen skrevs det om en hemlig armé av gamla nassar i Tyskland. Kontakterna mellan NATO och de gamla högerextrema grupperna är knappast en väl förborgad hemlighet längre. Politiskt fanns det inga några större motsättningar här, hatet mot Sovjet och arbetarrörelsen drev dem samman. Att bygga motståndsrörelser på grundval av förhärdade brunskjortor verkar kanske egendomligt för somliga, men så var mentaliteten på den tiden.
... Frontmannaföreningen Sveaborg ... bildades 1941 av NSAP/SSS- anhängare som deltog i den Svenska Frivilligbataljonen (SVFB) i det finska fortsättningskriget mot Sovjetunionen (1941–1944). Sveaborg utvecklades under de därpå följande åren till en sluten kamporganisation med ett väl utbyggt nätverk på olika nivåer i det svenska samhället. Medlemmarna upprättade register över judar och politiska motståndare och infiltrerade demokratiska organisationer. 1943 fanns 30 lokala Sveaborgsavdelningar i Sverige, med tyngdpunkten i Skåne. Organisationen styrdes av SSS:s parti- ledning och kom snart även att inrymma svenska frivilliga från Wehrmacht, SS och Waffen-SS. Efter krigsslutet avklingade Sveaborgs verksamhet och betydelse. Men organisationens kärna – Vapenbrödraskapet Sveaborg och Kamratföreningen SSS – fortlevde i decennier framåt och kom bland annat att utgöra stommen i ett av de paramilitära så kallade stay behind-nätverk som upprättades i Sverige under inledningsskedet av det kalla kriget.
SvaraRaderaDet viktiga i artikeln tycker jag annars var slutsatsen att det visst fanns kritiska röster men att "Till följd av både det kapitalistiska lönearbetets principer, som försätter arbetarna i en konkurrensfylld och underlägsen position gentemot arbetsköparna, och ”den svenska modellens” samförståndsnormativitet riskerar röster som är kritiska och konfrontativa gentemot olika samhälleliga maktinstanser och dess ideologier att undertryckas snarare än att bemötas."
"Diskussion inåt, enighet utåt" gynnar inget öppet samtalsklimat. Särskilt inte när man måste hålla sig väl med det lokala etablissemanget.
Jag kan inte riktigt se hur "andan" från 1930-talet skulle ha kunnat återkomma 50-70 år senare - Ganska många av de som röstar på SD i Skåne (och annorstädes!) är arbetskraftsinvandrare som kom hit på 1960-talet. Jämför man med när Nationella Fronten i Frankrike slog igenom i kommunalvalen 1984 och tog borgmästarposten i Dreux så finns det starka likheter, där var det framförallt inflyttade portugiser (stor arbetskraftsinvandring på 1960-talet, precis som Landskrona!) som röstade på NF.
Om man tittar under ytan så kanske vissa uthålliga och långsiktiga tendenser visar sig. Sjöbo kanske var ett sådant fall vid tiden för den famösa folkomröstningen, när folk började granska platsens politiska förflutna under 30-40-talen. Vissa platser kan ha en reaktionär permanent tendens, andra en mer upprorisk.
SvaraRadera