Moreover, some so-called «anarchists» are openly fighting on the side of the punitive squads under the command of Nazis - in the battalions "Azov" and "Donbas", publicly boasting that they are trained by Swedish racists – those ones who are boasting with the murder of Ukrainians.
Var det inte så att stora delar av anarkiströrelsen i Italien anslöt sig till Mussolinis fascister på 1920-talet? Mönstret verkar gå igen, men i ärlighetens namn är det inte bara anarkister bland folk som kallar sig 'vänster' som har konstiga idéer om vad som händer i Ukraina.
Läste tidigt i en anarkistisk skrift där en förvirrad Ukrainsk anarkist skrev långt om att Hravni Sector hade initiativet i kampen emot etablissemanget. De skulle därför gå med och vrida initiativet ur handen på nazisterna. Facit är att en massa av den macho-anarkistaktivister som fanns i Ukraina i praktiken är nyttiga idioter åt nazister. Den mest våldbenägna och militanta anarkistiska fraktionen var en macho-vänster, de var chauvinistiska och uteslöt kvinnor från annat än understödjande arbete på Maidan.
SvaraRaderaMen det blir alltid så med anarkister, ända sedan Gustav Vasa tid så har revolutionerna följt samma mönster. En pöbel som ställer till bråk och upprättar ett tillstånd av laglöshet, en man med en plan som till slut får tjänstemannaaparaten på sin sida och därmed styr upp verksamheten. Sedan nackar man anarkisterna. Så var det på Vasa tid, så var det på Lenins tid och så var det på Hitlers tid.
I och med att de våldsamma nazisterna bara är redskap för gubbar med grumliga planer och anarkisterna är redskap för gubbar med kommunistiska planer, så blir det lätt förvirring i den postmoderna världen. Anarkisterna ser bara kampen emot det etablerade samhället som den verkliga kampen, de har inga planer på hur det skall bli om de vinner striden, de kommer aldrig vinna striden för de står utanför tjänstemannaapparaten. Detsamma gäller de våldsamma nazisterna. Därför blir anarkister och våldsamma nazister redskap för de som har en fot i tjänstemannaapparaten. Svoboda stärkte sin position i tjänstemannaapparaten rejält med hjälp av nazister och anarkister. Vi ser hur agerandet blir här i Sverige när SDs redskap demonstrerar, då de har fått in funktionärer i tjänstemannaapparaten och är bröder med en av de starkaste krafterna i tjänstemannaapparaten, får nazisternas anarkister härja fritt medan vänsterns anarkister slås ned brutalt.
Men en anarkist eller våldsam nazist är aldrig annat än redskap åt någon annan och det handlar bara om vem den andre som har möjlighet att utnyttja kaoset är. Därför hamnar anarkister lika lätt på fel sida som på rätt sida, tajmingen är allt.
Jag har en känsla av att ideologiska beteckningar kan bli ganska förvirrade. Om det finns en klar rörelsetradition med anknytning till en etikett så håller sig etiketterna något så när stilla, men så fort de sitter på smågrupper kan det dra iväg åt vilket håll som helst.
SvaraRaderaFör några år sen var det en norsk anarkistfraktion som anslöt sig till nyliberalismen - de var ju emot staten - och här i Sverige har jag träffat på anarkister som stöder EU - de är ju gubevars federalister. Så här tokigt kan det bli med en samling hemmatänkare utan anknytning till någon intressekamp.
Jan,
SvaraRaderajo, jag har själv tänkt tanken att mitt hobbygrubblande är reaktionärt i sig självt, helt oaktat innehåll. Om än relativt harmlöst blir massan av olika grubblare uddlöst.
Det är dock svårt att komma igång med konkreta saker som bidrar positivt. Det kräver att man går från tanke till handling och dessutom vågar släppa kontroll. Djupt obehagliga saker, för tänk om det inte gör någon skillnad, eller ännu värre, tänk om det blir nått av det. Skrämmande!
Lite det här som blir resultatet av vår västerländska fria anarkism, fria socialism osv.
SvaraRaderahttp://rednblacksalamander.deviantart.com/art/If-Modern-Anarchists-Fought-in-Spain-Part-1-454788941