SD består av tre delar som har liten kommunikation sinsemellan. I ledningen för partiet finns omkring 10-20 personer. Den inre kärnan består av en grupp politiska genier. Utan dem hade SD gått vilse för länge sedan. Nästa del är partiorganisationen som är eftersatt. Partiet har drygt 10 000 medlemmar som i jämförelse med andra partier inte fått tillräcklig politisk skolning. Den tredje delen är väljarna som i senaste valet var 800 000 stycken. De torde vara omkring en miljon i dag. De har kommit från alla övriga partier. Dessa tre enheter har lite samröre med varandra. ... En hel del medlemmar i partiet imponerar ännu så länge inte på en bredare allmänhet.
Detta skrivet av en person som kanske tillhör sverigedemokraternas tankeskarpare delar. Det finns några intressanta detaljer här. Exempelvis "liten kommunikation" och "10-20 personer ... inre kärnan ... en grupp politiska genier." Eller man kanske kan tolka det som toppstyrning av ett litet antal politiska entreprenörer som har fixat fina jobben åt sig själva och plundrar lokalorganisationerna? Dessutom ett gäng som har lätt att utesluta fotfolk som bär sig konstigt åt men är väldigt förlåtande mot sig själva.
Och "en hel del medlemmar" som inte imponerar så länge på "en bredare allmänhet"? Möjlig tolkning: "en hel del" sd-are har visat sig vara knäppskallar eller haft väldigt konstiga idéer eller otrevlig framtoning. (Det är nog den sorten som är väldigt framträdande i Avpixlats spalter.)
Här är en annan råspark från samma artikel:
Stefan Löfven blev vald till socialdemokratins ledare bland annat för att han ansågs vara en god förhandlare. LO-folket bör nog fundera på vad det har funnits för kompetens hos löneförhandlarna inom fackföreningsrörelsen om den löfvenska fryntligheten anses vara föredömlig. Svenska löntagare är underbetalda och kapitalägarna har roffat åt sig under de senaste fyrtio åren. Stefan Löfven bör nog ifrågasättas på en hel del områden, inte bara som regeringsbildare och förhandlare utan också som folkledare.Det måste kännas pinsamt för (det gamla) arbetarpartiet att få sådana påhopp, särskilt som de verkar motiverade. Om de nu bryr sig i socialdemokratiska högkvarteret. Kanske LO ses som ett särintresse som man inte behöver bry sig så mycket om. Det torde vara något fler än 10-20 personer som står i ledningen för socialdemokraterna. Några politiska genier verkar de inte vara, möjligen halvdana politiska entreprenörer inriktade på egna karriärer, och med en partiorganisationer som man kan beordra runt efter behag eftersom den inte verkar ha särskilt stor skolning.
Jag tror att en del sd-are blev ledsna för att Stefan Torssell som skrev den citerade artikeln på Avpixlat inte blev riksdagsledamot för sd. Möjligen var det någon inre partikamp som gjorde att han åkte ut från riksdagslistan i senaste val. Men nu har man ju ett nytt tillfälle. - Man kan ju undra om övriga partier antar utmaningen och börjar bedriva politik, eller om man fortsätter som hittills. Misstänker att man fortsätter som hittills.
Vad illustrerar denna bild? - Möjligen att ömt omgänge kan ha potentiella framtida risker |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar