söndag 14 december 2014

När atomkriget hotade ... vem hotade?

Möjligen blev det känt redan mot slutet av sextiotalet att USA planerade kärnvapenbombning av Sovjet omedelbart efter att andra världskriget var slut i Europa 1945. Det var på 1960-talet som en ny generation historiker trädde fram och inledde kritiska granskningar av det kalla krigets ursprung. Kanske de också kom in på den här ruskiga historien.

Sedan såg jag saken nämnas i en bok av Eric Hobsbawm. Boken finns i mina hyllor men jag har trots bläddrande inte hittat igen det omnämnande som han gjorde, nästan i förbigående, vilka planer som fanns för nästa krig. Men nu kom en lista av bloggaren The Saker, och där har vi tre planer redovisade! Sakers länkar går till Wikipedia vilket i sig inte är någon garanti för god kvalitet, men vi får förutsätta att uppgifterna kommer från pålitligare ställen. Det kan ha varit Operation Totality som Hobsbawm nämnde. (Wikipedia är ur historikersynpunkt inte någon 'källa' bör kanske påpekas. En källa är en originaluppgift, och Wiki kommer med i bästa fall andrahandsuppgifter.)


Just recently, right at the end of the WWII, Anglo powers had at least THREE plans to wage war on the USSR: Operation Dropshot, Plan Totality and Operation Unthinkable.  Here is some basic reminder of Wikipedia about what these operations were about:

Operation Dropshot: included mission profiles that would have used 300 nuclear bombs and 29,000 high-explosive bombs on 200 targets in 100 cities and towns to wipe out 85% of the Soviet Union's industrial potential at a single stroke. Between 75 and 100 of the 300 nuclear weapons were targeted to destroy Soviet combat aircraft on the ground.

Plan Totality: earmarked 20 Soviet cities for obliteration in a first strike: Moscow, Gorki, Kuybyshev, Sverdlovsk, Novosibirsk, Omsk, Saratov, Kazan, Leningrad, Baku, Tashkent, Chelyabinsk, Nizhny Tagil, Magnitogorsk, Molotov, Tbilisi, Stalinsk, Grozny, Irkutsk, and Yaroslavl.

Operation Unthinkable: assumed a surprise attack by up to 47 British and American divisions in the area of Dresden, in the middle of Soviet lines.This represented almost a half of roughly 100 divisions (ca. 2.5 million men) available to the British, American and Canadian headquarters at that time. (...) The majority of any offensive operation would have been undertaken by American and British forces, as well as Polish forces and up to 100,000 German Wehrmacht soldiers.


Det här är bara en gissning, men kan detta ha passerat utan att någon information nådde fram till Moskva redan 1945? Efter segern över nazismen stod Sovjets prestige på toppen, och det gjorde nog dess underrättelsetjänst också, och jag skulle nästan våga en tia på att någon i väst som kände till planerna såg till att de vidarebefordrades till Sovjet. Att västmakterna, som på egen hand inte klarade av Tyskland, nu planerade för nytt krig mot Hitlertysklands besegrare såg inte snyggt ut, milt sagt.

1 kommentar:

  1. Å andra sidan är det väl militärernas förbannade skyldighet att förutse olika möjliga krig och planera för dem. Sen är det politikens uppgift att bestämma om planerna ska antas eller inte.

    Det har ju t.ex. pekats på att första världskriget bröt ut för att politikerna i framför allt Tyskland och Ryssland inte hade tillräcklig makt över militären utan bara böjde sig för deras sakkunskap. Ungefär som svenska politiker böjer sig för trafikplanerarna på Trafikverket, f.d. Vägverket, och skriver på in blanco-checkar från dom på allehanda motorvägar som möjligen kan motiveras ur ett snävt professionellt perspektiv men inte har någon samhällelig motivering.

    Men i det här fallet beslöt ju uppenbarligen USAs politiska kretsar att något krig ska vi inte ha. Så blev det heller inget.

    SvaraRadera