Första maj 1979 - nu i färg!

Serien av förstamajbilder från tiden 1976 till 1980 närmar sig de sista åren. Nu är vi framme vid 1979, och i stället för grådaskiga svartvita bilder blir det ett år i färg. (1980 är vi tillbaka i det grådaskiga.) Följande bilder är diabilder. Jag körde aldrig med diabildsprojektor. Däremot fanns det någon teknik där man med hjälp av skumma kemikalier, någon särskild sorts papper och lite andra grejor kunde göra papperskopior av diabilder. Jag höll på med sådant ett tag. Men bilderna nedan kommer direkt från dia-originalen.

Nu hette demonstrationen Enhet - Solidaritet 1979 och gick som föregående år från Sergels torg till Kungsträdgården. Ännu var det god uppslutning, men det fanns nog en känsla av att rörelsen inte hade samma kraft som tidigare. Flera anledningar fanns. En var att den befrielsekamper och länder i Tredje världen som tidigare tjänat som inspiration inte verkade lika bra längre. Mao hade dött, Kina och Vietnam utkämpat ett gränskrig, Vietnam hade invaderat Kambodja. Gamla riktmärken höll inte längre. Samt att en massa andra saker hände som vänsterfolket fick svårt att förstå och hantera. Men det kanske jag diskuterar någon annan gång.

Här har vi det direkt: "Vietnam ut ur Kampuchea!" Andra hade precis motsatt åsikt. Fast inte i denna demonstration.

Ett exempel på dåtidens finurliga banderollkonst.

Här slåss röda khmerer mot vietnamesiska angripare. Det skulle de fortsätta med länge.

Kan man hoppas på att banderollen i mitten finns sparad någonstans? Den skulle behövas igen!

Mycket folk på "Plattan"

Demonstrationstågets tät har kommit upp på Drottninggatan, med Åhlénsvaruhuset till höger.  Banderoll och svenska flaggor framför den röda fanborgen.

Hur tusan orkade den där killen bära en jättestor flagga (Nordkoreas) på en jättelång stång? Var det inspirationen från Kim Il-sungs juche-ideologi som gav jättekrafter?

Nu är demonstrationen någonstans på Kungsgatan, tror jag. Intressant paroll: redan vid den här tiden var det krafter igång som ville ha yrkes- i stället för värnpliktsarmé. Andra ansåg att den allmänna värnplikten faktiskt hade en stor demokratisk betydelse, och dessutom kunde hålla Sverige utanför onödiga konflikter.

Här ser man "Demokratiska Kampucheas" statsvapen. En rykande fabrik i bakgrunden, bevattningskanaler (och kanske ett kraftverk?) i förgrunden. Och vi har kommit fram till Kungsan.

Sista bild: ett par företrädare för Demokratiska Kampuchea på stora scenen.