När man lämnat tonåren efter sig bör man också ha förmåga att släppa den här pajsaren. Med åren bör omdömet skärpas. Hans bölande är inte roligt i längden (ungefär som Ulf Lundell, förresten). Akademin har tydligen inte den förmågan, eller också tror de att han fortfarande är jättestor.
Var det möjligen för att slingra sig undan att ge priset till Adonis (stor poet, men gjort sig omöjlig som såväl syrier som islamkritiker) som någon i stället halade fram Bobban? Eller har det kommit påbud någonstans ifrån? En sak som jag ångrar att jag inte satt ett bokmärke på när det begav sig, och som jag inte hittar igen nu, är en wikileakshistoria om att USA var pådrivande mot Svenska Akademin för att ge Boris Pasternak nobelpriset i litteratur 1958. Luktar det inte lite illa även om den här Dylan-historien?
Läser för närvarande Sjolosjov, helt apropå Sartre.
SvaraRaderaJag tror aldrig jag kommer läsa Dylan.