Här är
ett par diagram från Eurostat. Vad lär vi oss av dem?
Här är det första, som visar handelns utveckling mellan EU och Ukraina sedan år 2005.
Här är konjunktur och politik i ett diagram. Handeln växte fram till den världsomfattande ekonomiska kraschen 2008. Efter en djupdykning började återhämtningen, men så kom en ny krasch 2014. Det var året för Maidan-eländet och den allt värre politiska krisen i Ukraina. Den översta blå linjen visar hur mycket EU sålt till Ukraina och den nedre ljusblå är EU:s import från Ukraina. Under hela tiden har EU haft exportöverskott (visas av de röda staplarna), även om det krympt och kanske är på väg att försvinna.
Det andra diagrammet visar handelns sammansättning och där syns ett intressant mönster: om man tar det mycket grovt så skickar EU industrivaror (ljusblått, 'Manufactured goods') till Ukraina medan ukrainarnas export till EU till hälften utgörs av råvaror (Mörkblått, 'Primary goods'). Det ser faktiskt ut som en kolonial situation.
Det har diskuterats om det är bra för ett land att ha eftertraktade råvaror att sälja. Det självklara svaret kanske är "ja", men somliga betvivlar det. En stat med hederlig förvaltning och liten korruption torde klara av det, men hur är det om förvaltningen är svag och den politiska ledningen en samling tjuvar? Man kan ställa de frågorna och sedan granska Ukraina. Är det ett land som kan förväntas tjäna bra på råvaruhandel och sedan använda inkomsterna på ett vettigt sätt som är bra för medborgarna i gemen?
En annan aspekt var vår svenske Christoffer Polhem inne på redan på 1700-talet. Han hävdade att det är en dålig affär att sälja råvaror till utlandet (billigt) och få dem tillbaka i form av färdiga produkter (dyrt). Bättre då att försöka ta hand om hela förädlingskedjan själv. Och det är ett råd som torde gälla även idag.
Westinghouse fick några fina kontrakt på kärnbränsle till Ukrainska reaktorer ur den senaste kuppen.
SvaraRaderaVi minns nyheten om en rysk båt som skeppade bränslestavar till Sverige förra året.
Undra om man lyckats reverse engineera de ryska bränslestavarna så att de funkar i östs reaktorer. Men det har man nog lyckats med, de är ganska kompetenta på gamla ABB Atom.
Känns som Polhem tänkte ganska merkantilistiskt, men fundamentalt hade han nog rätt. Det är kunskapen om hur man kan förädla råvaror som ger råvaran dess värde.
SvaraRaderaMen det är väl just det som den förmenta ”frihandeln” och nonsens om komparativa fördelar vill sätt stopp för, att fattiga länder inte ska komma och mopsa sig och tro att de ska klättra i förädlingskedjan och komma upp i på samma nivå som de rika länderna.
Men
”Kina lämnade år 2015 in ett rekordstort antal ansökningar om patent - en miljon. På andraplats kommer USA med 526 000 patentansökningar. /.../ följt av Japan (454 000) och Sydkorea (238 000)”
http://www.nyhetsbanken.se/2016/11/kina-sokte-en-miljon-patent-2015.html
Men för att vara ett välfungerande välfärdssamhälle som är bra för i stort sett alla medborgarna behöver man inte alls vara ”världsbäst” på industri och export. Se på Island en liten ö i norra Atlanten vars stora exportprodukt är fisk. Förvisso en viss fördel av billig energi. Men även att de har en population som är anpassad till deras ekonomiska förutsättningar.
Läste just hos Pål Steigan om patentutvecklingen. För att tala som Hegel så har 'Världsanden' traskat tillbaka till Asien, och det med eftertryck. Också vad det gäller vetenskapliga artiklar rycker Kina fram, vad det gäller naturvetenskap. Samhällsvetenskap publiceras det mer om i USA (queer och liknande). Har sett på annat håll att bland annat Iran har blivit väldigt stort vad det gäller vetenskapliga avhandlingar.
SvaraRaderaPolhem såg råvaruexport/färdigvaruimport som ett sätt att permanent hålla Sverige i fattigdom. Varför exportera koppar i rått skick och sedan importera kopparkärl av samma koppar?
Kina storsatsar på att få till minst tre toppuniversitet som ska vara i klass med de bästa. Man lockar ”hem” prominenta forskare med kinesiskt ursprung från USA:s topp-universitet. Inriktningen är på teknik och naturvetenskap.
SvaraRaderaI sig tror jag vi behöver även samhällsvetenskap, men det är ju svårare och producerar inga absoluta sanningar, men nog finns behov av att förstå oss själva bättre. Men det är inte det samma som att det ska bli identitetspolitisk lekstuga.
Frågan är om inte våra nyliberalt vurmande regeringar gjort vad Polhem befarade när släppt det globala kapitalet fritt att köpa upp ”Sverige”. När allt väsentligt ägs av utländska intressen vad finns då kvar av Polhems Sverige? Vad finns kvar av demokratin om folket ändå är ”livegen” under det globala kaptialet?
Jordbrukets avveckling inte ny
"/.../ lade (S) fram förslaget om avreglering av det svenska jordbruket 1990, innebärande att svenskt jordbruk skulle tvingas konkurrera på den dumpade världsmarknaden utan gränsskydd." /…/
"1992 anslöt sig Sverige till "kapitalliberaliseringsdirektivet", vilket innebar att man öppnade upp för köpare i hela världen att investera i fastigheter i Sverige. Vi förband oss att inte lägga några hinder för investeringar (uppköp!) i fast egendom, skog, jordbruk, gruvor, fritt fram för hela världen att köpa upp Sverige.
Kravet var egentligen "bara" att öppna upp för köpare inom EES-området, i vilket även EG ingick. Varje nation brukar förr eller senare råka i ekonomisk kris, medan andra länder blomstrar och har en stark valuta. I det läget kan det blomstrande landets spekulatörer köpa egendom billigt i det krisdrabbade landet med svag valuta.
Därför krävde Polen 12 års undantag från kapitalliberaliseringsdirektivet"
Undrar om inte Kina redan har åtminstone ett (kanske två?) universitet i den absoluta världsklassen. Så de är på god väg. Med de bästa studenterna på hemmaplan, och utlandskineser som återvänder, bör de väl snart ha sina minst tre i topp.
SvaraRaderaSamhällsvetenskap lär de inte klara sig utan, även om man satsar mycket på att bli ledande i naturvetenskaperna. Det kommer ju att behövas en väldig massa samhällsvetande för att förstå det nya samhälle man håller på att skapa, och hur omvärlden ser ut och omvandlas. Det behövs såväl experter på kvantfysik som på gamla kinesiska romaner.
Demokrati stod knappast på Polhems dagordning, men i övrigt hade han nog haft vissa "synpunkter" på hur Sverige sköts idag. Detta torde innefatta omvandlingen av jordbruket, som jag undrar om han över huvud taget skulle begripa. Hur kan ett land med miljoner invånare överleva om det bara finns några tusen bönder?