Släktskap långt tillbaka i tiden kan påverka om en person i Sverige skaffar sig en universitetsutbildning eller inte.
Har du svårt att hålla igång samtalet med alla släktingar under julhelgen? Då kanske ni kan prata om vilka yrken som era gammelmor- eller farföräldrar hade.
Enligt en ny studie från Stockholms universitet påverkar nämligen det yrke som en person hade på 1800-talet, chanserna för att deras barnbarnsbarn i dag skaffat sig en universitetsutbildning.
Forskarna bakom studien tittade på församlingsböcker i Skellefteå från mitten av 1800-talet, och sedan jämfört det med släktingarna som lever idag.
Resultatet visade att det var tio procent fler barnbarnsbarn som hade en universitetsutbildning om förfädern hade ett yrke med hög status, som exempelvis statstjänsteman eller lärare.
Jaha, då kollar vi:
Farfarsfar 1847-1931: Torpare, något vid järnvägen, tegelarbetare
Farmorsfar 1852-1913: Kakelarbetare
Morfarsfar 1850-1900: Något vid järnverk i Bergslagen, värvad soldat, gårdskarl i Stockholm
Mormorsfar 1840-1897: Lite oklart vad han gjorde, men jag har sett beteckningen 'bromsare', alltså vid järnvägen.
Jaha, med den bakgrunden är det väl inte så konstigt att man inte kan titulera sig professor emeritus eller något annat fint! Fast jag har ju läst en del på högskolor i alla fall!
Statistikfiske är inte vetenskap. Att samla data och ställa vilken fråga som helst är inte vetenskap. Karl Popper förstörde vetenskapen och varje dag blir det värre.
SvaraRaderaMormorsmor bortauktionerad till lägstbjudande. Morfarsfar strandfiskare utan egen båt. Farfarsfar hemmansägare. Farmorsfar mjölnare.
SvaraRaderaSjälv KTH-utbildad med erbjuden forskartjänst i matematik.
/göran
RaderaOm de adliga grenarna av min släkt varit lite närmre i tiden kanske jag kunnat bo i slott i stället för i koja (nja, i en lägenhet i och för sig ...).
SvaraRaderaDet som rör till statistiken kan vara utbildningsexplosionen från femtiotalet och framåt, när även ungdomar från "enklare" hem kunde ta studenten.