Sverige inte byggt för kriminalitet: Lästips och funderingar

En kille som heter Malcolm Kyeyune har på senaste tiden orsakat upprördhet i vissa kretsar (jag höll på att skriva 'vita kretsar', en så kallad freudiansk felskrivning). Nu vill jag rekommendera hans senaste bloggpost. Den handlar om att Sverige inte är byggt för kriminalitet av den typ som nu somliga (tja, låt oss kalla dem 'missriktat välviljande vita kretsar) i massomfattning tar in till Sverige utan att inse konsekvenserna. Läs själv!


Kommer den så kallade diskursen vända om några år? I stället för "även svenska män gör" vad det nu är för otrevligheter det gäller kanske vi kan tjonga till med "även utländska män gör" ...! Det första argumentet i sig är egendomligt: när svenska män bär sig illa åt i Sverige räcker det väl, inte måste utlänningar tas in för att göra samma sak? Är det för att uppnå någon sorts balans?

Snatteri är inte lika med mord.  Smärre ofredanden är inte samma sak som grova våldtäkter. Det är lätt att inse ... tror man. För somliga är det inte lätt. Eller att de inte vill fatta. Fatta att driver man vissa saker för långt finns det snart inget rättssamhälle kvar.


Rubrik i Svenskan idag:

En av 20 nyanlända i jobb efter etableringsperiod

I tryckta upplagan är det lite klarare:

En av 20 nyanlända i arbete två år efter uppehållstillstånd. 

Vidare får man veta att:

Bara i subventionerade jobb har andelen sysselsatta nyanlända ökat.

Är det någon som tror att detta är hållbart, att detta på sikt skall 'rädda' pensioner och ersätta bortpensionerade svenskar?

Ibland undrar jag också vad som händer om, eller snarare när, nästa stora ekonomiska kris bryter ut och tusentals svenskar som arbetar utomlands (i Norge exempelvis) måste åka hem. Här står de nu utan arbete, bostad ... . Blir det ett solidariskt svenskt mottagande av landsmän med problem och klar identifikation, eller blir det kalla handen och en vass armbåge?