Blir det världskrig i höst?

Den här bilden tog jag någon gång under senare delen av 1970-talet, jag tycker det ser ut som det skulle vara i Sergelarkaden. Mannen med plakatet kommer tydligen från Opinionspartiet, en liten grupp på den yttre högerflygeln. (Eller hur man nu skall definiera grupper och personer som är mer eller mindre i linje med nazisternas uppfattning om världen.) På plakatet frågas om det blir världskrig i höst. Förr var det vanligt att börja krig på höstkanten, när höstskörden var bärgad och det fanns resurser för att kriga ett tag innan förråden tog slut.

Hur som haver - samma fråga kunde ha ställts sommaren 1914. Fast då kanske inte så många förstod att det när som helst kunde hända något som fick stormakterna att flyga på varandras strupar. Samt att ett nytt Europa skulle bli följden.

Sommaren 1939 var det mer uppenbart att storkriget inte var långt borta. Det kom, och Europa stuvades åter om.

Ända sedan första Gulfkriget mot Irak på 1990-talet tycker jag att det känts som upptakten till ett nytt stormaktskrig. Jämför med år 1900: då hade ett antal stormakter från tre kontinenter gått samman för att spöa upp Kina i samband med Boxarupproret och belägringen av de utländska ambassaderna i Peking. Några ideologiska motsättningar fanns knappast mellan stormakterna år 1900. De var alla mer eller mindre kapitalistiska stater som 14 år senare brakade samman om intressesfärer och kolonier. Det var också en internationell koalition som angrep Irak 1990 i en stor bestraffningsaktion efter irakiernas ockupation av Kuweit. Men jag undrade hur länge den enigheten skulle hålla. Svaret verkar vara att så snart Ryssland kände sig starkt nog att hävda egna intressen sprack enigheten. När krigen började i det sönderfallande Jugoslavien var Ryssland ännu inte starkt nog att stödja sina lokala vänner effektivt. I dag ser vi i Syrien vad ett effektivt ryskt stöd betyder för att sätta käppar i hjulen för USA:s och dess allierades framstötar.

Situationen idag påminner alltså en del om 1914: det är knappast ideologi som gör att ett antal stater står emot varandra och gör hotfulla poser. Det är makt, intressesfärer, resurser kampen handlar om. Möjligen kan man säga att globalism står emot nationalism, men i grunden verkar det ändå vara kapitalistiska processer som fortgår och driver världen mot en ny möjlig konflikt. Fönstret håller på att stängas för det globalistiska världsherraväldet, företrädarna för ett multipolärt internationellt system blir starkare, en enda gnista kan tända en stor brand. Undrar vad herrar Trump och Putin kommer att säga till varandra i Helsingfors senare i månaden?

Men vilka är dagens motsvarighet till bolsjevikerna som kunde förvandla kriget till seger för revolutionen?