***
Om vi blir lite allvarligare så har det som alltid händer vid kriser som drabbar stora bolag och stora intressen verkligen hänt: den nyss så föraktade staten belägras med krav på att gripa in och rädda de nyss så karska bolagshövdingarna. Fanns det inte medel för att underhålla den offentliga sektorn och stödja fattigt folk igår, så finns det plötsligt idag.
Men hur kan det finnas pengar? Ännu så resonerar många som om vi hade guldmyntfoten kvar, alltså att det verkligen finns en fast summa pengar i landet. Eller åtminstone att staten är som ett hushåll som har en viss inkomst som måste balansera utgifterna. Så är det inte. Vid det här laget borde de flesta veta att bankerna kan trolla fram "pengar" efter behov. Birger Schlaug nämnde det nyligen i en bloggpost, och den fick mig att gå vidare till Riksbankens hemsida.Några intressanta saker kan noteras:
När vi pratar om pengar i dag tänker nog många på en sedel i någon valuta. Men i dagens digitala samhälle utgör kontanter en väldigt liten del av den totala mängden pengar, bara cirka 2 procent. Den allra största delen är elektronisk. ...[Då glömmer vi tugget om att "få mer pengar i plånboken" - dina kort är lika stora/små som tidigare, däremot händer något på ditt konto.]
När det gäller elektroniska pengar är det inte bara Riksbanken som skapar nya pengar i Sverige. [Alltså: Riksbanken skapar nya pengar elektroniskt.]
[Vi upprepar så ingen missar det:] Centralbankspengar är pengar skapade av Riksbanken ... .
Centralbankspengar är svenska kronor utgivna av Riksbanken. [Notera: svenska kronor, våra egna pengar. Hade euron införts här hade vi inte kunnat använda den möjligheten.]Alltså: om det uppstår en kris, och resurser ligger oanvända trots att de eventuellt är användbara, är pengar inte ett hinder för staten om den önskar hjälpa till. Riksbanken kan göra vad de nu gör (skriva lite på en dator kanske), och vips - där finns pengar på ett konto, pengar tas ut från kontot och hjulen kan börja snurra igen. - Lite knepigare är det väl i verkligheten, men ungefär så bör det fungera.
Och därför känns också det här lite fånigt, ett onödigt självberöm:
STORT KRISPAKET FÖR SVENSKA JOBB OCH FÖRETAG (300 mdr)
”Många undrar säkert om vi har råd med det här. Ja. Det är för tider som dessa som regeringen har sparat i ladorna. Sverige har de ekonomiska muskler som krävs.”https://t.co/SOM1UEZ3GZ pic.twitter.com/CSuFUA8B6Y— Annika Strandhäll (@strandhall) March 16, 2020
Varför onödigt? Kanske till och med skadligt? Ni har "sparat i ladorna" så att exempelvis stora delar av den nödvändiga krisberedskapen (säg: civilförsvaret) sopats bort. Nödvändiga investeringar för gemensam trygghet har inte gjorts. Nu kan Riksbanken ändå fixa fram några elektroniska miljarder ifall ni hittar något behjärtansvärt ändamål.
***
Nu över till något annat, som man brukar säga.De här bilderna av sd-ballonger tog jag vid ett sd-möte på Långholmen i Stockholm för några år sedan. En stolt uppblåst, den andra mer slokande. Och jag undrar om inte sd har kommit in i det senare stadiet nu. Inte kommer partiet att säcka ihop och försvinna som en del tror, men framtiden ser tristare ut. Det handlar om administrativ duglighet. Det nuvarande styret kan verka uselt, men när det gäller kan man plocka fram talanger för att sköta svåra frågor. Eller annorlunda: vara regeringsduglig. Jag undrar om sd verkligen har den förmågan, inte ens tillsammans med de andra konservativa.
Kanske just Åkessons & Co gir in till kd och m för att försöka bilda ett konservativt block var det stora strategiska misstaget. Det förstärkte sd:s borgerliga profil. Kortsiktigt gjorde det väl inte så mycket, men när den stora tillväxten i partiets anhängarskaror kommer från socialdemokraterna i LO kan det betyda problem framöver. Visst finns det knegare som gladeligen skjuter sig i foten och röstar på arbetarfiender, men flertalet borde reagera på en politik som är direkt negativ på ett personligt plan. Eller åtminstone notera vilka som verkar kunna bemästra en knepig situation som handlar om lite mer än bara migranter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar