fredag 17 april 2020

Avtagande (minskande?) marginalnytta?

I en artikel om den nu utbrutna ekonomiska krisen i SvD idag 17/4 läser man följande intressanta avslutning:

Dessutom har en sak till hänt. Människor har ofrivilligt testat att handla mindre än förut. Något som Handelsprofessorn Sara Rosengren i en tidigare intervju med SvD sa kan få framtida konsekvenser.
- Plötsligt märker människor att de klarar sig bättre än vad de trodde utan att köpa det senaste.

Och så måste de väl göra slut på hemmalagret av toalettpapper först innan de behöver köpa nytt? - Men om vi bortser från dåliga skämt och i stället tittar på den föga roliga nationalekonomin så kan man ana en av den så kallade neoklassiska nationalekonomins hörnstenar här. Det handlar om den avtagande marginalnyttan av ytterligare konsumtion. Jag försöker förklara:

Antag att du är utsvulten. Då känns nyttan av en måltid stor. Antag att du sedan bara är lite hungrig - då känns en ny måltid mindre nyttig, men bra i alla fall. Nu är du helt mätt och nyttokänslan av ytterligare en måltid är stort sett obefintlig.

Eller om vi tar pengar som exempel: är du en fattiglapp med tio kronor på fickan betyder ytterligare en tia ett stort påslag. Är du Krösus med tusen kronor betyder tian väldigt litet. Marginalnyttan av en extra tia är alltså olika för fattiglappen respektive Krösus.

Eller om vi säger att när "guldåren" började efter Andra världskriget kunde många öka sin konsumtion år efter år. De första sakerna var väldigt roliga, sedan gick det mer och mer rutin i köpandet, entusiasmen  slaknade alltmer, det började kännas mer trötthet än köpglädje. Marginalnyttan av nya köp, som ökade de tillgångar man redan hade, minskade mer och mer.

Och hur ser det ut idag? - Jo, tack vare ekonomi- och viruskris kan en massa människor upptäcka att marginalnyttan av att köpa på sig mer prylar har blivit väldigt liten. De har ju dragit ner på konsumtionen ett tag, och det har gått bra!

I den neoklassiska nationalekonomin tror jag man antar att den positiva marginalnyttan aldrig tar slut, men jag anar att den kan bli negativ. Handlandet börjar stå en del människor upp i halsen, (och försöker du som proppmätt äta ytterligare en bra middag kanske du blir dålig av den och spyr), de undrar vad det eviga köpandet skall vara bra för, och vilka konsekvenser det får för vår värld. Och därmed är det inte säkert att varukonsumtionen i ett land som Sverige omedelbart studsar upp till tidigare nivåer när ekonomi- och viruskriserna förhoppningsvis ebbar ut.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar