Varför det är bättre med jämnare fördelning

Den aktuella finanskrisen visar det olämpliga i att resurser är kraftigt ojämlikt fördelade i ett samhälle som bygger på utvecklad marknadsekonomi. Så här ser jag det:

Som känt är har mängder av människor i USA under senare år kunnat belåna sina hus och därmed få mer kontanter att lattja med ett tag. (Not 1) Lånen har använts till konsumtion. Arbetarklassen i USA har knappast fått några reallönehöjningar på senare år, men tack vare lån av den här typen, och genom obefintligt privatsparande, har man kunnat fortsätta att konsumera friskt. Nu förlorar en del dåliga låntagare sina hem, och andra knips åt hårdare än tidigare genom höjda räntor. De måste helt enkelt konsumera mindre än tidigare.

Samtidigt finns det på andra sidan inkomst- och förmögenhetsskalan en liten grupp med mycket stora tillgångar. Dessutom finns mellangrupper som riskerar att halka ner i underskiktet snarare än att kravla sig upp i eliten.

De rika använder en väsentlig del av sina utgifter till lyxkonsumtion och spekulation. De fattiga och mellanskikten köper mest dagligvaror och billigare varaktiga konsumtionsvaror (not 2), men kan ibland narras in i spekulationssvängen. Hur som helst står de mindre välbeställda för större delen av samhällsekonomin helt enkelt för att de är många. Eller omvänt: de rika är så få att de inte kan hålla igång efterfrågan av dagligvaror på egen hand. Är flertalets efterfrågan hög kör ekonomin för högvarv, om de tvingas dra ner på utgifterna och handla mindre drabbas först detaljhandlare, sedan grossister och till sist tillverkare – efterfrågan sjunker, produktionen skärs ned, folk blir arbetslösa. Hade de ekonomiska resurserna varit jämnare fördelade hade en sådan kris inte behövt inträffa. Även människor med små resurser hade då haft tillgångar att ta av för konsumtion utan att behöva belåna bostaden. (not 3)

Vidare: Utan dåliga lån hade finansmarknaden varit säkrare. Nu finns det risker att mängden av dåliga låntagare gör att hela banksektorn skräms och drar ner kreditgivningen, och att räntorna ökar pga att bankerna tycker att det blivit riskablare att låna ut. I förlängningen leder detta till ännu mer utslagning av företag och privatpersoner som lever på marginalen. Och vågorna av krisen, i form av höjda räntor, kan slå in över skuldsatta bostadsrättsinnehavare även i Sverige.

Tjugofemkronorsfrågan idag är: kommer de här tendenserna att sammanfalla? Om konsumtionen sjunker samtidigt som bankerna stryper krediterna finns det risk för en rejäl ekonomisk kris. Det är väl därför som Europeiska centralbanken har vräkt ut en ohygglig massa pengar i banksystemet så att det inte skall få för sig att pengarna håller på att ta slut och att man måste tjuvhålla på de medel som man har tillgängliga utan kan fortsätta låna ut. Kortsiktigt kanske det lyckas, långsiktigt är jag mer tveksam.

Hade USA inte kört en politik som uttryckligen gödslar de rika men dränerar de fattiga hade det här inte behövt hända. Teorin är att välståndet skall "sippra ner" (trickle down) till de fattiga, men det verkar inte fungera något vidare. De rika blir rikare och alltmer ogina att dela med sig i stället. Om man till detta lägger USA:s underskott i sina utrikes affärer ... . Det ser rätt illa ut.

(Not 1) Att låna till personer som inte har några tillgångar utom ett enkelt hus borde falla under brottsrubriken ”vårdslös kreditgivning”, men det kan vi bortse från just nu.

(Not 2) Med ”varaktiga konsumtionsvaror” avses exempelvis kylskåp, TV-apparater, bilar och liknande prylar som håller ett tag. Vissa personer kallar dessa ”kapitalvaror” eftersom de kostar en del pengar, men det är fel. Hushåll köper konsumtionsvaror, inte kapitalvaror. Om en privatperson köper en bil är den inte kapital. Det är den inte ens om han anställer en privatchaufför, det blir bara en lyxigare form av konsumtion. Om han däremot anställer en chafför och låter bilen gå i taxitrafik är den kapital.

(Not 3) President Bush har uttryckt deltagande till dem som förlorat sina hem. Det är så kallad ”deltagande konservatism”, som bland annat utmärks av att den inte kostar ett smack och inte medför några förpliktelser. Man kan undra hur många nya hemlösa det blir i USA efter den här kraschen?