lördag 10 november 2007

Världsåskådning: i ena ringhörnan kreationism, i den andra evolutionen.

Den otäcka skolmassakern i Finland har utlöst en mindre sidodebatt. I den kristna tidningen Dagen har en person, Mats Molén, hävdat att det är evolutionsläran som ligger bakom att en yngling känner att allt är så meningslöst att det går lika bra att panga ner några medmänniskor. Detta har utlöst frenetiska motattacker från annat håll. Hos bloggaren These exiled years har det utbrutit en veritabel smutskastning från båda lägren. Rubriken Dagen, tidningen för dig som är riktigt riktigt dum i huvudet kan ju utan tvivel verka provocerande. Det är "... den gamle lögnaren Mats Molén, Årets förvillare 2001, som är ute och sprider sin kreationistiska dynga." Ord och inga visor!

Det där med Årets förvillare fick mig att ta en titt igen på den intressanta hemsidan som drivs av Föreningen Vetenskap och Folkbildning. De utdelar utmärkelsen Årets folkbildare respektive Årets förvillare. Här är motiveringen för Molén:

Till Årets förvillare 2001 utsågs Mats Molén för hans förnekande av evolutionen utifrån pseudovetenskapliga resonemang. I den nya upplagan av sin bok Vårt ursprung? (XP Media) presenterar Molén ett selekterat och förvrängt faktaunderlag som han använder för att dra vilseledande slutsatser som påstås motsäga den biologiska evolutionen.

Molén är geovetare och verksam i Umeå som lärare i naturvetenskapliga ämnen. Han är även ansvarig utgivare för den kreationistiska (skapelsetroende) tidskriften Genesis, som utges av föreningen med samma namn.

Det är alltså Moléns heder som forskare som angrips, och det är illa för en person som är verksam inom den högre utbildningen.

Om man tittar på originalartikeln i Dagen citeras Molén, han har inte skrivit den själv, och att han lägger in en smärre reservation:
"Mats Molén understryker att dådet utfördes av en förvirrad person.
- Men hans livssyn kan vara en underliggande förklaring till hans handlingar."
Dock är huvudinriktningen klar. Mördarkillen i Jokela hade en del idéer om livets meningslöshet

Evolutionsteorin lärs ut i alla skolor. I många läromedel står även mer eller mindre klart att livet är en slump och/eller att livet är meningslöst. Läroplanen i biologi menar att man skall lära sig att se sig själv i ett evolutionsperspektiv. De politiska system som byggts utifrån denna teori har varit de mest hänsynslösa av alla system, som till exempel nazismen och kommunismen.

Av någon anledning glöms extremliberalismen bort här, trots att den med sin betoning av individen, kampen för tillvaron och "den starkares rätt" har nära kontakter med nazistisk ideologi. Och den kommunistiska läran, där de små och svagas rätt betonas på ett sätt som faktiskt påminner om kristendomen (den parallellen drogs redan på 1800-talet) hör inte hemma i det här sammanhanget. Och om vi vänder på saken: är kreationistiska amerikaner mindre våldsbenägna än den minoritet därborta som inte tror att Bibeln är absolut sann? Var det koloniala Europa, med sina bibeltroende härskare, mindre våldsamt i sin utplundring av världen? Politiska system byggda uttryckligen på krisstendom har varit synnerligen brutala. Tänk på de katolska makternas erövring av Sydamerika exempelvis.

Har Molén någon poäng ändå? Ja, det har han, fast inte på det sättet som han eller hans motståndare tänker. Det handlar om livet och dess mening. Nu är livet och mening skiljda begrepp för olika människor, men de hänger ändå ihop. Om en människa känner att hans eller hennes liv inte har något verkligt innehåll, vad kan då göras? I dagens samhälle är det många som vill ordna utfyllnaden, ersätta tomheten med galen konsumtion, nöjesliv, att hjälpa sina medmänniskor, läsa världslitteraturen, ta långa promenader ... .

Det viktiga är egentligen att varje människa får en mening i sitt liv som inte är till skada för andra människor eller för sig själv. Karl Marx funderade lite på det i sina tidigaste skrifter: de stigande produktivkrafterna kan ge människan medel och möjligheter att utvecklas enligt sina egna förutsättningar.

Men för att vara pålitlig får inte meningen ha allvarliga brister. Fyller man livets tomhet med sprit och droger tar det förmodligen en ände med förskräckelse. Fyller man det med bibel- eller koran - eller någon annan skrifttroende religion kan det ofta gå bra ändå, ibland väldigt bra, men det kan även bli ruskiga resultat. Delar av den religiösa världen tycker att deras heliga skrifter är kartan, och om terrängen (det universum vi lever i) skulle misstämma så är det fel på terrängen. Men har man den tron är man inne i en falsk verklighet, och vad säger att inte en och annan vill hjälpa falskheten på traven genom teorier om "intelligent design" och liknande som sedan med lock och pock skall in i ordinarie skolundervisningen.

Livets mening torde vara att vara medveten om att det bästa vi kan göra i vårt liv är att vara nyttiga för för den värld vi lever i, såväl för människor som naturen i stort. Sedan spelar det ingen roll om någon guddom kollar upp vad vi gör, eller om vi tror att vi lugnt kan återgå till materien i Moder Jord när vi dör.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar