Minnen från förr, utvandrare & en recension

Jag minns från en grå forntid - kan det ha varit tidigt 70-tal? - en knäppis som larmade om hur förskräckligt "socialistiskt" Sverige var när socialdemokraterna styrde. Så han emigrerade till Australien. En kort tid senare var det val och australierna röstade fram arbetarpartiet till makten.

Någon gång i samma grå forntid hörde jag en intervju med ett par svenskar som utvandrat till Australien. Nu satt de mest därnere och räknade pengar - inte för att de hade högar av pengar men för att få stålarna att räcka till i ett samhälle där man får betala en massa samhällsservice dyrt ur egen ficka i stället för billigare genom gemensam finansiering som här hemma. Det verkar ha kommit som en överraskning.

Det går förmodligen att hitta hur många exempel som helst på svenskar - tillhörande ett folk som antas ha god utbildning och goda kunskaper om världen - som står och glor som fån när de upptäcker att gatorna inte är gjorda av guld utomlands. Jag undrar hur det går för pajsaren som jag hörde ville emigrera till USA, "fast han pratade tyvärr inte engelska så bra". Man får väl gratulera mannen till att han åtminstone visste att engelska är ett viktigt språk i USA, och föreslå att han kanske slår sig ner i ett spanskpråkigt område där han inte behöver besväras så mycket av engelska.

Vardan dessa upprörda känslor å min sida? - Det rör sig om minnen som kom upp när jag fick det oväntade förslaget att skriva en recension. "Kan försöka" svarade jag, och det visade sig vara en liten bok om en svenska (jag höll på att skriva "ett svenskt pucko") som lyckas misslyckas med att inse hur jäkla efterblivet England är innan det var försent. Recensionen finns här, för övrigt. Bloggaren Lennart Frantzell skriver ibland om svenskar (väl då i synnerhet moderater) som tror att USA är som Sverige, fast bättre naturligtvis. Det kanske finns någon bloggare i England som kan ge samma upplysningar vad det gäller det landet. Men jag undrar om det hjälper. Godtrogna tokar finns alltid på lager.