Hornsberg, nordvästra Kungsholmen, Stockholm. Ett bygge för framtiden? Närmast ligger några mindre hus med växtlighet på taken, och omgivningen är också rätt grön. Skall det utvecklas ytterligare genom takträdgårdar på de platta taken i bakgrunden?
En artikel i brittiska New Scientist borde intressera stadsförtätarna i yimby även i Sverige. Som bekant blir Jorden varmare, det har hänt att värmeböljor i Europa har krävt många tusen liv redan, och man kan befara att det blir värre. Detta är en fråga för stadsplanerare och arkitekter att ta tag i.
Om man bygger så tätt som stadsförtätarna önskar kommer förmodligen värmen att bli ännu värre i stadsgyttret om inget görs. Redan idag är ju de rätt glest byggda städerna varmare än omgivande landsbygd. Vad beror det av, och finns det lösningar? - Med stora ytor av sten, betong och asfalt fångar man upp en massa solvärme, och det är ytor där det förmodligen tidigare har funnits en del växtlighet. Skapar man stenöknar blir klimatet därefter. Hett som tusan när solen skiner (och möjligt kallt som tusan när solen försvinner, alldeles som i riktiga öknar!) Vegetation däremot skyddar mot solstrålning och ger dessutom ifrån sig svalka.
Med andra ord: om det skall vara en dräglig stad med tät bebyggelse måste det finnas en massa växtlighet. Inte bara parker och grönområden utan man får tänka sig att taken bör utformas så att där växer gräs, buskar, kanske till och med träd. Så var det i Stockholm förr och tydligen kan en viss återgång vara bra, även om vi inte skickar upp getterna på taken för att beta! Och vi bör tänka många gånger innan det naggas mer i befintliga grönområden nära Stockholm - så uppfattar jag det här.
Det finns flera aspekter på det här med gröna städer/gröna tak och de kommer upp i läsarkommentarer och svar till dessa i artikeln. Att man helt enkelt skulle måla stan vit och därmed lösa problemet kommer givetvis upp, men möts bland annat med påpekandet att man då tappar bort den avkylande effekten av vegetation.
Jag kom att tänka på brandskyddet. Ridåer av lövträd har visat sig vara ett bra hinder för stora skogsbränder och kanske de kan fungera som skyddszoner även i stadsmiljö. Börjar det brinna högt i ett hus skall det förhoppningsvis ta en stund innan elden tar sig igenom fuktiga jordlager och fuktiga växter.
Det är inte bara växtlighet som har en avkylande effekt. Minst lika effektivt är att ha mycket vatten. Att ha många dammar, fontäner och vattendrag i och genom stadsbebyggelse sänker temperaturen rejält. Dessutom är det fint.
SvaraRaderaJag minns de gamla speceriaffärernas rinnande fönster - där höll man kylan bra även varma dagar tack vare vattenströmmen på insidan av glaset. Problemet för de mer extrema stadsförtätarna är väl att de har svårt att få plats med vattensamlingarna i sitt täta husgytter. Jag vet inte hur de tänkt sig lösa det, eller om man tänkt på den saken.
SvaraRaderaJust en förtätning skapar ju just fler grönytor. Eftersom tätare stad innebär att mindre ytor behöver bebyggas. Stockholm idag är extremt utspritt och extremt lågt byggt vilket ju då också skapar många "icke växtlighets"-ytor. Genom att bygga tätt löser vi en del av den problematiken. Dock kan man naturligtvis få högst lokala problem istället. Lösningen på det är lämpligen att dels som regel bygga takterasser samt också överlag anlägga trädplantering längsmed vägarna samt också anlägga parker här och var.
SvaraRadera