Kina har rest sig!

För en stund sedan kom jag hem efter att ha tittat på början av den kinesiska demonstrationen i Stockholm. En del bilder och kommentarer finns här.

Det kinesiska folket har rest sig! utropade Mao 1949 när inbördeskriget i stort sett var vunnet. Det var ingen överdrift. Under hundra år hade Kina varit nedslaget och utsatt för oavbrutna trakasserier från utlandet, från Västeuropa, Ryssland, Japan och USA. England tvingade Kina att tillåta import av narkotika - det är sannerligen ingenting för den västerländska civilisationen att yvas över! Kina utsattes för västs rasistiska förakt och fruktan ("gula faran").

Men 1949 var det slut. Det blev slut med att behandla Kina som en boll som man kunde sparka omkring hur som helst. Därmed inleddes återuppbyggnaden av Kina som första rangens makt och den pågår nu för full fart. Hur det går vet vi inte, det finns en mängd svårigheter bland annat genom svåra miljöpåfrestningar, politisk korruption och annat, men Kina har möjligheter att återta den position man hade för kanske 300 år sedan - den högst utvecklade staten på den här planetet. Ekonomi, kultur, vetenskap - vi kan vänta oss mycket av Kina framöver.

En fara finns i de nedgående makterna som inte frivilligt ger upp sin ställning. Möjligen tror de att Kina kan hindras genom att man spelar på interna motsättningar särskilt bland minoritetsgrupper. Det har vidare glunkats om ett Stillahavskrig framåt år 2020. Man får bara hoppas att den föreställningen blir inställd. Den här planeten har nog med problem ändå.