Men vad är det för fara med deflation, det är väl trevligt om priserna faller så att det blir billigare att handla? - Nja, det finns vissa problem som kan bli riktigt allvarliga. Om alla förväntar sig att priserna skall gå ner finns det anledning att vänta med sina inköp tills det blir ännu billigare. Och under den väntetiden kan många företag hinna gå under därför att konsumenterna håller inne med sina pengar. (Det är därför som en del ekonomer tycker att det är bra med lite inflation som gör att folk handlar upp sina pengar i stället för att spara dem.) Arbetslösheten ökar, folks efterfrågan på varor och tjänster minskar, krisen så att säga biter sig själv i svansen och förvärrar sig själv. Samtidigt bör prisfall vara en del av en lågkonjunktur när företagen sänker priserna för att kunna vara kvar. Konkurrensen om kunderna kan tänkas öka. Men med de vinstnivåer man vant sig med på senare år kanske ägarna hellre lägger ner driften än tar en lägre vinst.
Möjligen har de här fenomenen med deflation börjat märkas i USA:s kris. Med tanke på hur skuldsatt deras ekonomi är räcker det kanske inte bara med ett mindre prisfall och smärre likvideringar av företag för att återställa balansen.
The cost of living in the U.S. probably fell in October by the most in almost sixty years, while manufacturing and homebuilding sank deeper into a recession, economists said before reports this week.Consumer prices probably dropped 0.8 percent last month, the most since 1949, according to the median estimate in a Bloomberg News survey. Builders broke ground on the fewest houses in at least a half century and factory output weakened further, other reports may show.
Commodity costs plunged in October when the economy, which descended last quarter, went into freefall as credit and financial markets collapsed. Slumping sales are forcing retailers to lower prices, giving the Federal Reserve scope to keep cutting interest rates to limit the damage.
Nu skriver man om den största nedgången i konsumentpriser sedan 1949. Men 1949 var vi i en annan värld, den enorma efterkrigskonjunkturen hade kommit igång, industrierna sprutade ut varor och kurvorna pekade optimistiskt uppåt. Idag är läget annorlunda. USA är delvis av- och delvis efterindustrialiserat, och det är frågan om vilka ekonomiska verktyg som idag finns för att ta hand om deflation, vikande efterfrågan, skuldsättning och andra kriser som slår till samtidigt. Jag tvivlar på att gamla modeller med "efterfrågestimulering" kan fungera lika bra idag som för 50-60 år sedan.
Läste i DN idag Svenskt Näringslivs Bäckström & Fölster: att med 100 000 ytterligare arbetslösa bör regeringen satsa på offentlig och privat sektor - anställa folk o sätta igång redan planerad infrastruktur mm.
SvaraRaderaAlltså upp o nervända världen: de vill ha gamla s-politiken á la Keynes medan Mona Sahlin grälar med Ohly om utgiftstak och överskott i finanserna!
Det var väl också nåt nytt för oss äldre att uppleva?
Sixten
Tja, när Fan blir gammal blir han religiös, eller ... nej, jag är skeptisk och jag tycker att vänstern skulle spola Sahlin och gå in på sakfrågorna i stället!
SvaraRaderaMöjligen kan man se detta som ett järtecken om att den yttersta tiden är nära, men det vill jag verkligen se innan jag tror på!
Satsande på infrastruktur! USA:s vore nog en god idé, infrastrukturen där är stenålders!
SvaraRadera