Tillspetsat läge i Nepal

Pushpa Kamal Dahal - mer känd som Prachanda - talar på en presskonferens

Det är skäl att hålla ögonen på Nepal, där den politiska krisen fortsätter. Det maoistiska partiet. som blev störst i valen till den konstituerande församlingen och bildade regering under en tid, fick alla de andra partierna emot sig och gick i opposition. Det var frågan om integreringen av maoisternas Folkarmé och den före detta kungliga nepalesiska armén som angavs som orsak. Men det fanns nog andra skäl, som att de andra stora partierna hade fått en chock av maoisternas valframgångar. Den regering som sedan bildades verkar inte ha haft någon annan politisk gemensam nämnare än att man var emot det största partiet, och det är ju inte mycket att grunda politiken på.

Nu har maoisterna skärpt tonen: krisen måste lösas inom fyra dagar, annars tillgriper man fredliga protester såväl i parlamentet som ute på gatorna. Förmodligen har det varit hårda diskussioner inom partiet hur man skall hantera situationen. Partiets Centralkommitté har sammanträtt och diskuterat i tre veckor. Kanske en del helst vill att Folkarmén skall gripa till vapen igen. Prachanda har återvalts till överbefälhavare för Folkarmén, samtidigt som det verkar som makten i högsta partiledningen spritts på fler personer. Men ett nytt krig är knappast något Nepal har behov av. Det finns ändå ett stort antal väpnade grupper i landet som ställer till problem. 109 stycken. En del har politiska målsättningar, andra är kriminella ligor.

Folkarmén gör "armar uppåt sträck".

Om maoisterna känner att de har ett bra folkligt stöd är det bara att blåsa på med massprotester av fredlig natur, strejker, demonstrationer, blockader och liknande ute på gatorna, samtidigt som man agerar i parlamentet. Skulle motståndarna få för sig att börja skjuta finns ju alltid Folkarmén som ett starkt argument i den debatten.

De indiska maoisterna är kritiska till den här processen, men där tycker jag det klingar lite illa. De har ju visserligen sitt eget krig och territoriell kontroll på en del håll, men de har knappast det ansvar för ett helt land som de nepalesiska kamraterna nu har.

På tal om Indien och Nepal så hade Svenska Dagbladet ett reportage om den moderna slavhandel som fortfarande pågår över gränsen mellan länderna. Det där är inget som de gamla korrupta staterna kan rå på misstänker jag, här krävs hårdare tag.



Från Konfliktportalen.se: Björn Nilsson skriver Osorterad bildbilaga II, Jinge skriver Bilderblogg uppdaterad, Anders_S skriver Pakistanska socialister räddar kristna, totalavloning skriver total avlöning 2/8/09 tramsar vidare.