Den athenske statsmannen Solon (levde ungefär 638 –558 före vår tideräkning). Det finns nog inget samtida porträtt av honom, den här skulpturen är en fantasibild
Varför dra upp en gammal grekisk statsman som man inte vet så mycket om? - Ett skäl kan vara att han genomförde en del reformer i Athen, huvudstad i det oroliga och skuldtyngda land som jag nämnde i föregående inlägg.
Bland annat såg han till att gäldslaveriet avskaffades, påstås det. Tidigare hade en skuldsatt person kunnat bli såld som slav med hela sin familj, men det gjorde han slut på. En uppskattad reform får man anta. Kanske hade Solon fått inspiration österifrån, från högre utvecklade länder som också kämpade med skuldkriser. Det har jag skrivit om tidigare.
Kunde man dra ett stort fett streck över skulder i forntiden för att rädda ekonomin borde man kunna göra det nu också. Men det knepiga med en statsskuld är att folk ändå blir en sorts gäldslavar, även om de inte själva har så stor del i att ekonomin har gått fel. "Alla" måste bjuda till för att betala räntorna på statsskulden (utom de rika som ser till att de slingrar sig undan genom konstiga avdrag och ren skatteflykt). Det blir småfolket som drabbas, och enda sättet att komma undan är att tvinga fram statsbankrutt genom att krossa den skuldsatta staten och vägra betala något mer på den gamla regimens lån. Sådana åtgärder brukar dock framkalla väldigt sura reaktioner och rena krigshandlingar av långivarnas regeringar. Sist och slutligen blir det en moralisk fråga: är det storpamparnas eller småfolkets rätt och välfärd som kommer först?
Min tonårsdotter har infört automatisk skuldavskrivning, hon "lånar en hundring" och när jag frågar om jag får tillbaka den säger hon "det vet du ju att du inte får". Nu har hon ju Solon att hänvisa till! Man tackar!
SvaraRaderaTja, ett alternativ kan ju vara att backa ytterligare från Solon till Drako (känd för "drakoniska lagar") och återinföra gäldslaveri för privatskulder. Ett annat sätt kan vara att vägra låna ut. "Jag e väll ingen jäla sedelpress va! Ska de va nåra stålar får du gräva upp potatislandet först!"
SvaraRaderaBeträffande länder finns en gammal regel som gällde i internationella domstolar under mellankrigstiden. S.k. "odious debts" behövde ett land inte betala, och det begreppet täckte lån som tagits av en regim som satt in pengarna på sina privata bankkonton samt lån som tagits av en regim som använt pengarna att förtrycka sitt eget folk med. Se http://www.odiousdebts.org/odiousdebts/index.cfm?DSP=subcontent&AreaID=3
SvaraRaderaFå skuldsatta länder har åberopat principen - mig veterligt bara Argentina. Kanske för att om det blev vidare brukat skulle ingen bank våga låna ut pengar till svindlare och militärregimer. Och det vore ju tråkigt för dem.
Intressanta kommentarer som alltid, Jan.
SvaraRaderaOm diverse bankkonton i Schweiz och andra länder tömdes och pengarna skickades tillbaka till ursprungslandet kanske en del länder i Tredje världen skulle bli mer eller mindre skuldfria?
Vilken skuld har vi i den rika världen till majoriteten i Tredje världen? Det vågar man knappt tänka på, i alla fall inte om det skulle bli tal om återbetalning!