fredag 7 maj 2010

V:s permanenta högerglidning


Jaha, då kan väl Svenska Gladbladets läsare glädja sig då när de får läsa detta? Jag skrev en gång att Lars Ohly verkar vara en hygglig kille. Ibland räcker inte det med att vara hygglig. Man måste kunna säga ifrån också, åt rätt håll.

Jag är glad att jag gjorde min experimenttur in i V kortvarig. De som har varit med länge och verkligen lagt ner mycket tid och kraft på frivilligt partiarbete måste känna sig vilsna och ledsna nu - vad har slitet tjänat till? De som utfört arvoderat och avlönat partiarbete som politiskt valda i olika församlingar kanske tycker att det är bra (som en sorts "rädda jobbet-kampanj"), men jag undrar om ens de kommer att tjäna så mycket på det här i längden.

Jag har skrivit det tidigare och jag gör det igen: som V ser ut idag skulle man lika gärna kunna upplösa partiet och gå in som vänsterfraktion i socialdemokraterna. Det vore det logiska slutet på en högerglidning som pågått i många årtionden nu. Skillnaderna mellan partierna är inte hårresande stora, och varför skall någon rösta på V idag om man är "allmänvänster"? Om V (och Miljöpartiet) kommer in i regeringen nu är det fullt möjligt att de är sönderregerade och totalt bortgjorda till nästa val, och då ryker en massa avlönade och arvoderade jobb för V-partister också. - Kanske lika bra det, politiska partier har inget värde i att de finns men i att de gör saker. Rätt saker dessutom. Men det kanske man inte kan vänta sig av partier som numera lever mer av offentliga bidrag än av fotfolkets engagemang.

Politiken behöver visioner, särskilt i tider när hela samhället, hela världen, är i gungning och behövs byggas om. V och Miljöpartiet var de som skulle ha kunnat stå för nya fräscha ideer men de har sålt ut allt som verkar som självständigt tänkande för att komma överens med ledningen för socialdemokraterna. Men om nu V slutligen upplöses som seriöst vänsteralternativ borde det uppstå ett tomrum för en verklig vänster med visioner att arbeta i. Vi får se hur det går.

8 kommentarer:

  1. Var det inte vad man brukade anklaga Folkpartiet för?
    Blinka till vänster och svänga till höger!

    Eldorado

    SvaraRadera
  2. Det minns jag inte. Däremot minns jag påståendet "att vara liberal är att vara kluven". Men det var nog när det fanns snälla socialliberaler, inte dagens marknadsmonster!

    SvaraRadera
  3. Återigen har du rätt din gamla brumbjörn! Jag är också jävligt glad att min sejour i V är över - trots att jag under ett antal år var en av dom som göddes av politiska uppdrag. Afghanistan var droppen! När det hela började röstade Ohly "ja" till trupp och ursäktade det hela med att jag blandat ihop om det var ett kompani eller en pluton. Ohly måste vara feberkåt på en ministerpost, den pågående kongressen kommer att handla om hur många beslut partistyrelsen kommer att köra över framgent....

    SvaraRadera
  4. Tja, rent principiellt har jag alltid rätt (jag stödjer den attityden på ett uttalande av Jan Myrdal vars exakta lydelse jag tyvärr inte minns).

    Vad är väl en pluton eller ett kompani - skicka en armékår på en gång! Skall man göra bort sig så kan man ju göra det rejält på en gång ... nej, det är eländigt med V. Jag vet att det finns folk där som försökt tänka framåt, men högsta ledningen verkar total ointresserad. Suck.

    SvaraRadera
  5. Häromdagen upplevde jag en sak som jag faktiskt reagerade lite på.

    Hur jävla skönt det är att ge upp.

    Jag insåg att deadline inte kunde mötas, att jag vare sig hann med eller orkade, så jag gav upp. Det kostade mig visst en hel del, men det känner man nu inte då. Just då, kände jag bara en underbar befrielse, en stor tyngd hade tagits från mitt bröst. Jag hade länge haft ambitionen och målsättningen att genomföra något, men det gick trögt, föll mellan stolar och gick helt enkelt inte framåt i den takt jag tänkt mig. Detta gav mig givetvis kval, jag borde anstränga mig mer, skulle struntat i den där ölkvällen osv. Men i ögonblicket jag gav upp så försvann alla dessa kval, jag hade överlåtit mig själv till omständigheterna, den härliga känslan av ansvarslöshet, det var omständigheter...

    Så jag vet precis hur Ohly känner nu...

    Ny valaffisch:

    Det är aldrig för sent att ge upp!

    V

    SvaraRadera
  6. Eller om man säger så här: går det inte bra att göra en sak så kan man försöka göra något annat.

    SvaraRadera
  7. Återigen verkar vi glömma bort att riksdagen (och därmed de partier som sitter där) aldrig kan göra mer än försöka kompromissa utifrån de politiska styrkeförhållandena i landet som helhet. Och eftersom de systemkritiska folkrörelserna i Sverige är så bedrövligt svaga just nu ska vi verkligen inte anklaga v för att de inte kan göra så mycket heller.

    Vad vi däremot ska anklaga dem för var att de så sällan ställer sig på rörelsernas sida då sådana finns. Ta t.ex. Göteborgshändelserna 2001 - det var Gudrun Schyman som före alla andra gick ut och hojtade om att polisen måste slå ner de hemska demonstranterna. Vilket naturligtvis skedde fort som attan, när det möjliga parlamentariska skyddet var upphävt.

    SvaraRadera
  8. Ett smart parti bör ha tentakler ute bortom även folkrörelserna, ut i den mer formlösa "opinionen", men inte ens det klarar man av. För det finns väl inte mycket till krigsopinion ute i "folkdjupet"? Verkar som partierna bara pratar med varandra och med politiska journalister.

    SvaraRadera