Insänt: En viktig händelse i rasismens historia

Bild från al-Jazeera. Den ljusblå fyrkanten en bit till vänster om mitten är förmodligen en storbildskärm som just  visar al-Jazeera för massorna på Tahirtorget i Kairo. Folk uppges tälta, spela fotboll och ha trevligt. Detta - gott folk - är världshistoria! Och det är också det stora genombrottet för just al-Jazeera.

Idag fick jag den här texten från läsare Sixten i Skåne. Han sätter in den pågående kampen vid Nilen i mycket större sammanhang, nämligen världshistorien från Andra världskriget och framåt. Hoppas att termen "dödsstöt" verkligen stämmer, att vi nu verkligen ser en stöt som till slut slår rasism och kolonialism över ände. En alternativ rubrik kunde ju vara: En viktig händelse i antirasismens historia. Själv är jag som alltid skeptisk och avvaktande, men vi får hoppas att Sixten har rätt och att livsblodet snabbt rinner ur dessa onda system. Tack för inlägget Sixten, fler förslag är välkomna i detta och andra ämnen som faller inom denna bloggs diffusa intressesfär.

En viktig händelse i rasismens historia.

När folken i arabländerna reser sig utdelas dödsstöten mot rasism och kolonialism. De båda hör samman.

Det första stora dråpslaget var när Sovjet besegrade Hitler och gjorde slut på hans och det tyska etablissemangets planer på att kolonisera Östeuropa. Sven Lindqvist som nu välförtjänt får Ivar Lo-priset, sa i intervju efter han skrivit om det fruktansvärda folkutrotandet och brotten i kolonierna att vad nazisterna gjorde var att överföra det som skedde där till Europa.

Avsikten var att ta över de stora naturtillgångarna i Sovjet inklusive oljan i Kaukasus. Varje SS-soldat skulle bli godsherre med drängar och pigor från den restbefolkning som fick överleva massutrotning.

Ryssarnas sågs ner på inte bara av nazisterna utan så var det överallt i Väst. Men det visade sig att de kunde bygga bättre stridsvagnar än tyskarna och några år efter kriget smällde de sin första atombomb och skickade upp sin Sputnik.

När Mao i okt 1949 hade utropat Folkrepubliken Kina uppstod hysteri i USA med MacCarthy och förföljelser av vänstermänniskor. ”Vi har förlorat Kina. Var finns förrädarna?”

Som Kina var deras och inte kinesernas.

I Korea och senare i Indokina förde USA krig med de mest barbariska metoder, inkluderande bakterier och växtgifter. Med ”gulingar” var det inte så noga.

I WWII togs inte några japanska fångar. Vi fick veta att det var för att de slogs så fanatiskt till sista man och när ammunitionen började ta slut begick de självmord. Först nu långt efteråt har det kommit fram att deras beteende berodde på att jänkarna sköt alla fångar - ofta efter tortyr. Inte konstigt då med dessa berättelser om japanska soldater som hållit sig gömda i åratal i jungler.

Denna rasistiska syn på japaner medverkade nog till att det var OK att testa de två första atombomberna på dem.

Långt efteråt lär amerikanska bilingenjörer ha skrattat på sig när de såg de första ritningarna till japanska bilar. Som sagt – skrattar bäst som skrattar sist.

Bush den äldre tog med sig direktörerna för GM, Ford, Chrysler etc till Japan för att få japanerna att minska sin bilexport och öka sin import av amerikanska bilar. Som vi vet förgäves – själv trillade han under bordet under en middag. De hade inte ens brytt sig om att bygga om bilarna till Japan för vänstertrafik. Rasismens arrogans.

Det har varit en lång och seg kamp mot rasism. Inte minst i USA och apartheid i Sydafrika avskaffades inte förrän på 1990-talet.

Längst har det dröjt med föraktet för araber. ”Se på Israel som förvandlat öken till grönskande jordbruksland. Det duger inte grannarna till.”

När det började i Tunisien ville Frankrike skicka en polisstyrka och när Ben Ali flytt ville DN att EU skulle skicka demokratiexperter. Nu förfasar sig de i EU och USA för att islamister kan få makt i Egypten. Rasismen har gift ihop sig med islamofobin.

Men folkens uppror kan inte stoppas. Rasister och islamofober kan kasta sig i väggen.

Död åt det koloniala tänkandet inräknat sionismen som har sina rötter i artonhundratalets kolonialism!

Bara för några veckor sedan sågs egyptierna som skrämda och apatiska. Nu är det annat ljud i skällan! De politiska bossarna i Israel och USA, och deras underhuggare i arabvärlden, lär vara rätt nervösa vid det här laget.