onsdag 20 april 2011

Kapplöpningen om Afrika - lästips

Från förra gången det begav sig - imperialistkolossen Cecil Rhodes sätter sina plattfötter på den afrikanska kontinenten

The scramble for Africa - kapplöpningen om Afrika - var tiden från mitten av 1800-talet och fram till början av 1900-talet när Europas kolonialmakter tävlade om att kapa åt sig så mycket som möjligt av den afrikanska kontinenten. Detta naturligtvis utan att fråga så mycket om vad afrikanerna tyckte. Man skulle kunna tro att den tiden skulle vara historia, men kanske inte. Lästips: en artikel av Pepe Escobar som mest handlar om Libyen men därifrån helt kort drar ut några större linjer. Kineserna expanderar med sin handel och politik i Afrika, men det uppskattas inte på sina håll:

This is not only about Libya - far from it. This is the message of the ruling elites in Washington - and their satrapies in London and Paris - for Africa. We're going flat out for the military subjugation of Africa, and for the control of Africa's natural resources. Keep doing deals with China, and this is what you get. With NATO as global Robocop, nothing can stop us - with or without regime change, but always under the cover of farce.

Det här är en aspekt som verkar frånvarande exempelvis hos "bombvänstern" men som borde lyftas fram. Kapplöpningen om Afrika finns nu som en tävlan mellan en del NATO-stater, samt Kina (och kan man på lite sikt tänka sig att indierna kommer in också?). Om vi tänker ytterligare i något eller några steg: NATO utvidgar sina krig mot misshagliga regimer, Sverige hänger med i skydd av våldsamt missbrukade FN-resolutioner, och en dag när NATO-trupper och kinesiska trupper står mot varandra med fingret på avtryckaren, vad gör vi då ...?
kl

4 kommentarer:

  1. Anonym20 april 2011 kl. 15:11

    Ja, svaret måste väl bli: Som det officiellt fredsälskande folk vi är kommer vi väl att skita i byxorna. Och svaret blir ett unisont: det var det djävligaste!

    Kjell Martinsson

    SvaraRadera
  2. Anonym20 april 2011 kl. 20:46

    Svaret: återgå till folkrätten.
    Mycket bra föredrag om den och Afghanistan den 16/4 på ABF-huset av FiBjuristen Lars-Gunnar Liljestrand
    (finns nu på wwww.Afghanistan.nu)
    Lars-Gunnar valdes till ordf för FAS på årsmötet samma dag.
    Ett inlägg där, borde inte Väst tänka om och värna folkrätt och FN med tanke på att de kanske blir i underläge i framtiden. Och därför behöver dessa.
    BRICS som hade träff i Kina och kritiserade angreppet på Libyen representerar ju minst 40% av världen. NATO 13%.
    Sixten Andréasson f d lärare i ma men också i statistik

    SvaraRadera
  3. Kerstin22 april 2011 kl. 21:04

    "...vad gör vi då?"

    Jo då gör vi som jag fick lära mig på den där kursen (var det hemvärnet tro?) jag kallades in till under hot om fängelse om jag inte infann mig, då när jag var 18 år: Blöter en näsduk och lägger över munnen för att skydda oss mot atombomben!

    Jag sakade bara på huvudet och tyckte att det där var bland det dummaste jag hört.

    SvaraRadera
  4. Björn Nilsson22 april 2011 kl. 21:11

    Kerstin, var det möjligen civilförsvaret det handlade om? Det var väl obligatoriskt för yngre kvinnor utan familj att ta hand om, om jag minns rätt. Hemvärnet var väl bokstavligen mest gubbar på den tiden?

    SvaraRadera