Toppinkomster - nyttig databas

Hos Ècole d´économie de Paris (lugn, lugn, den finns på engelska också: Paris School of Economics) håller flitiga forskare på att lägga upp en databas som kan vara väldigt nyttig. Om man går in här och sedan klickar på kartan så kommer man vidare till själva söksidan. De röda länderna finns det data för redan, de blå jobbar man med. Och vad hittar man där då?

Jo, man kan se hur inkomsterna fördelas över tiden i olika länder. Hur stor del av landets inkomst tillfaller de 0,1%, eller 1%, 5% eller 10% bäst avlönade?  Här nedan finns ett par smakprov som jag saxat. Jag bad datorn plocka de två nordiska exemplen Sverige och Norge samt anglosaxarna Storbritannien och USA. Det översta diagrammet gäller 1%, det nedre 10%. Klicka upp bilderna till större format eller gå in på databasen och experimentera själv!

Att vi på den skandinaviska halvön tillhör en grupp för sig är klart. Det har skett en utjämning över tiden, även om klyftorna åter har ökat under de senaste årtiondena. Men rekylen, att utjämning har bytts mot att små grupper tar in allt större delar av inkomsterna, är mycket tydligare i Storbritannien och USA (trots ett tillfälligt norskt skutt de senaste åren).

Är ökade skillnader viktiga, kan de orsaka svårigheter? - Den som följt med den här bloggen vet mitt svar: ju större skillnader, desto större risk att hela ekonomin tappar balansen och går över styr. Vi ser i det närmsta diagrammet att år 2009 tog de 10% bäst avlönade i USA hand om över 45% av de samlade inkomsterna. Det innebär om vi räknar baklänges att 90% av övriga lönearbetare får dela på 55%. Det vore egendomligt om inte det här påverkar den totala konsumtionen. Den konsumtion av dagligvaror som är basen för kapitalistisk produktion undergrävs i och med att enorma resurser förs över från 90%-gruppen till tioprocentarna. Eftersom tioprocentarna har svårt att köpa dagligvaror för så stora belopp men tycker att de måste göra något med pengarna hamnar en växande andel i helt improduktiv spekulation (och i lyxkonsumtion som knappast kan bära en hel ekonomi). Och det mår ekonomin knappast bättre av: å ena sidan hejdlös spekulation, å andra sidan stora och nödvändiga samhälleliga resurser som ligger oanvända för att "det finns inte pengar". Löjligt!

Jag skulle tro att den här databasen är användbar såväl för vanliga nationalekonomer och andra som är intresserade av ekonomiska frågor och fördelningsfrågor, men också för socialister som funderar på klassanalyser.