tisdag 19 juli 2011

Vänsterdebatt i Kina

Vänsterdebatt i Kina hör man sällan talas om, men jag hittade en artikel som berättar lite hur det ligger till numera. The Post-Mao Chinese Left: Navigating the Recent Debates. Det framgår att delar av denna vänster snarare är nationalister av oangenämt slag, och att det går en skiljelinje mellan folk som tror på Partiet (KKP) som socialistisk kraft respektive inte gör det. Artikeln beskriver hur den här situationen växt fram under de senaste årtiondena, och hur olika grupper reagerat på de stora förändringarna. Noterbart är att gamle ordföranden Mao fortfarande är högt aktad i de flesta läger vilket betyder att även de som driver en råkapitalistisk linje är tvungna att hylla hans minne. (Tror faktiskt jag skrivit om just detta tidigare på bloggen.)

Avslutningen pekar på några alternativ:

... the internal struggles among the Chinese left are nothing but the natural results of the development of the left and the decline of the neo-liberalism. Its implications are twofold. First, it implies the leftist impact in China has reached a new high level due to the people’s continuing struggles against capitalism, and even part of the ruling class begin to “turn left” on purpose. Second, the left wing is now facing a historical moment; if the “reform” camp wins, the Chinese left wing will become a political partner of the CCP and cease to be a revolutionary force; but if the “revolution” camp successfully radicalizes the left wing, then the Chinese left should be able to play an important role in binging an end to neo-liberalism and capitalism in general in China and the world.

Some factors are likely to have significant impacts on the “choice”. First, is a Chinese version of welfare state possible in the near future? In other words, is the Chinese bourgeoisie willing and able to give up some of their privileges and redistribute part of their profits and rents to the working class? Second, is the Chinese left able to figure out new ways to mobilize and organize the mass as the early CCP cadres successfully did 80 years ago? My answers to these two questions are no and yes, but of course only time and practice can tell the results.

Vi kan väl vara ense om att vad än kineserna tar sig för så kan det få världshistorisk betydelse?

2 kommentarer:

  1. Förmodligen viktigare torde det vara hur arbetarrörelsen utvecklar sig. Den växer ju och har under de senaste åren lyckats driva upp lönerna med 50-100% har jag för mig. Har också för mig att det statliga kinesiska facket diskuterar internt att bryta med sin underordning och börja företräda arbetarna istället. Det brasilianska statliga facket lyckades med det, och varför inte det kinesiska?

    Det svenska är det nog mer tveksamt med...

    SvaraRadera
  2. Om inte det statliga facket bryter sin underordning mot regeringen finns en uppenbar risk att arbetarna bryter sin underordning mot facket och bildar egna organisationer. Det har väl redan hänt på sina ställen tror jag.

    Skall det svenska facket rycka upp sig lär det krävas nära nog livshot mot dess ledare, misstänker jag.

    SvaraRadera