Jag har för mig att redan under förra årtusendet var det någon som pekade på låga ingenjörslöner som en orsak till att svenska företag kunde gå bra (stack ingenjörerna över Sundet till Danmark kunde de få bättre betalt direkt påstods det - förmodligen var duktiga svenska ingenjörer mer efterfrågade i utlandet än svenska direktörer, vad än de senare påstod). Svenska storexportörer som L M Ericsson gynnades av att många anställda inte var så bra betalda.
En lön är dock en lön även om den är låg, men att ta steget till gratisarbete är en annan sak. När "seniorombudsmannen" i Civilekonomerna Sten O Andersson debattskriver om det skenande obetalda övertidsarbetet är det inget nytt som tas upp, men det är saker som förtjänar att upprepas.
I och med att trycket underifrån har blivit mindre (svagare fack samt individualistiska oorganiserade muppar som tror att de klarar sig själva i alla väder tills de åker på pumpen) så har företagarna och offentliga arbetsköpare kunnat flytta fram positionerna och kräva allt mer arbete utan att betala för det. Nu är väl knappast civilekonomer bland de lägre betalda men har rätt till en slant för att jobba kvällar och helger. Dessutom antar jag att det finns viss arbetslöshet även i dessa grupper (även om examen i och för sig inte är en garanti för att personen i fråga passar på vilken arbetsplats som helst).
Det som händer nu är att samtidigt som arbetslösheten är hög tvingas de som har arbete till faktiska lönesänkningar. Har man åttatimmarsdag till en viss lön men sedan jobbar nio timmar för åttatimmarslönen så är det en sänkning. Man ger bort sin tid gratis. Andra sidan av myntet är att det så kallade förändringstrycket minskar. Får företagen lägre kostnader för personal minskar trycket att effektivisera arbetet. Dessutom kan de som har arbete, fast under dåliga villkor, hotas med att "det står hundra man på gatan som kan ta ditt jobb om det inte passar" - det är sådant som kallas "industriell reservarbetsarmé" och är ett mäktigt vapen i arbetskraftsköparnas händer. "Du ska allt va' tacksam att du har ett jobb, jobba över nu annars åker du ut din otacksamma lymmel!"
Skriver man redan i början på ett avtal som säger att "du får den här fina lönen, men då går du också med på all övertid som vi beordrar utan extra ersättning", ja du har du stuckit in halsen i snaran. Men man kan misstänka att många nybakade civilekonomer, civilingenjörer etc. inte uppfattar faran utan tror att det fixar sig ändå. De tillhör ett skikt i samhället som faktiskt har klarat sig bra under 1900-talet, men nu börjar ridån dras ned för "medelklassen" också. Datorisering och utländsk konkurrens äter sig in som hungriga termiter i deras tillvaro, företagen utnyttjar situationen genom att försämra deras villkor. En dag kanske gratisfrukten och gratisfikat också försvinner! Frågan är hur de reagerar på det? Man skulle ju kunna tro att akademiker kan dra lämpliga slutsatser genom att analysera hur deras situation och hela samhället utvecklas, men det kanske inte är så säkert. Många av dem har ju faktiskt inbjudit till den här situationen, fast de nog inte trodde att de själva utan bara lägre stående knegare skulle drabbas. Vi får se.
En infödd Söderbo vid namn Björn sitter i sitt Stockholms-ide och brummar och tänker om politik och samhälle, konst och litteratur, vetenskap, natur och filosofi. Och lite annat också, när andan faller på.
Det troliga är att ur folkhushållsperspektiv så förlorar vi på de låga ingenjörslönerna, svenska ingenjörer ligger i OECDs bottenliga. Tyskland är knappast en sämre exportnation trots att de har betydligt högre ingenjörslöner.
SvaraRaderaDen generella åtstramning som varit av vår hemmaekonomi de senaste 30 åren har förmodligen effektivt strypt många av de idéer och företag som skulle kunna ha blivit framtidens företag. För att göra affärer är det grundläggande att det finns en marknad och en hemmamarknad är inte minst viktig. Men det har förstås gynnat de gamla etablerade företagen.
Det är ju inte bara ingenjörer som är lågt betalda. När GM hade sin konstlade sk tävling mellan Trollhättan och Russelheim framkom det att bilarbetarlönerna (brutto) i Russelheim var 30- 50% högre, detta var inget hinder för GM att välja Russelheim.
Det är förstås ett problem om lönerna är för låga, den huvudsakliga sysselsättning är och bör vara i hemmaekonomin, att en modern industrination med hög produktivitet skulle kunna exportera sig till full sysselsättning är befängt men trots detta så är exporten det ständiga mantrat när man pratar sysselsättning.
Det som knepar till resonemanget är att tumreglerna från mitten av 1900-talet stämmer allt sämre. Det går inte bara att blåsa på med högre inkomster och mer konsumtion, exponentiell tillväxt tar livet av oss på sikt. Idétillväxten bör vara just där man jobbar mer resurssnålt och där vi gör oss mer oberoende av omvärlden.
SvaraRaderaDet är en felsyn att endast produktion av varor skulle vara värdefullt och den ”riktiga” tillväxten. Sen 90-tals krisen har vi inte tillåtit det som producerats inom offentlig service växa, totalt sett några ynka procent. I stället har vi låtit barnen få sämre utbildning och vanvårdat dementa gamla. Det är inte minst den typen a konsumtion folk faktiskt uppskattar och efterfrågar när ordinarie materiella behov är tillfredställda. Det finns för stås mycket goda skäl för de privata kapitalintressenterna att lägga vantarna på denna intäktskälla genom privatiseringsideologin.
SvaraRaderaOm vi ska ha full sysselsättning måste medborgarna ha lika stor konsumtionsförmåga som det är möjligt att producera vid full sysselsättning. Om det sker i offentlig regi eller privat har ekonomiskt ingen betydelse. Man kan förstås också arbeta mindre men nog finns det gott om behov som inte innebär resursförbrukande varukonsumtion. Igen konsumtion är förstås möjlig utan att det innebär någon mån av resursförbrukning. Fler inom äldrevården kräver förstås fler transporter av folk till och från arbetet, behov av adekvata arbetskläder osv.
Alternativet till att hålla lönerna högt kan ju vara att se till att vissa priser hålls nere i stället, exempelvis genom offentliga ingripanden i tjänstesektorn.
SvaraRaderaTyp Rut?
SvaraRaderaHögern säger att ni får inte full sysselsättning för att lönerna ska hållas nere, miljömedveten vänster säger ni får inte arbete för att konsumtionen inte får öka helst ska den sänkas, SD säger vi slänger ut invandrarna så ni ska få arbete.
Nej, sådant får de som kan betala, betala själva. Men man kan göra andra saker och omfördela medlen i riktning mot de som inte kan betala. I stället för bidrag till de som kan betala, anslag till de som inte kan men som behöver olika sorters hjälp exempelvis.
SvaraRadera