Reflexioner om bostadspolitik/rätter/ekonomi

Även Aftonlövets läsare får nu till livs att bostadsbubblan i Stockholm börjar pysa ut överflödig luft. Hej och hå, låt det pysa ordentligt, den här situationen är verkligen inte bra.

Nu tar jag och lånar av mig själv och kopierar med vissa redigeringar en bloggpost som jag lade upp på min mer stockholmsfixerade blogg igår. Läget har inte hunnit ändra sig så mycket under natten tror jag. Håll till godo:

-----

Om man spelar på börsen får man räkna med bakslag. Den aktie man köpte igår för dyra riktiga pengar kan störtdyka idag och vara totalt värdelös i morgon. Du har gått på en smäll, någon annan som visste bättre kutar iväg med pengarna. Det går inte att klaga när man frivilligt gått in i kasinot och blivit blåst.

Pratet om börsen eviga uppgång, och att det alltid är lönsamt att "spara" (spekulera, var det!) i aktier liknar det falska mäklarpratet om hur oerhört fördelaktigt det är att köpa den lägenhet där man redan bor eftersom "priserna alltid kommer att gå upp". Tips: skall man köpa så skall man också ha en plan för att snabbt sticka iväg, vilket figurerna som står bakom omvandlingar nog ofta har. Att köpa en lägenhet som man redan bor i, och tänker fortsätta med det, är tämligen meningslöst ... i bästa fall, i värsta fall kan det bli rent ruinerande. Man har spelat och förlorat.

De smarta grundarna sticker. Har de sjöutsikt som säljargument kan de ju först döda eventuella träd som döljer utsikten - träden är ju faktiskt bara vår gemensamma egendom och kan behandlas hur som helst! Sedan kan resten som tror sig ha gjort ett "klipp" stå där med en förening med skakig ekonomi, och det kan faktiskt leda till konkurs. Och privat kan ju arbetslöshet, sjukdom, skilsmässor och annat leda till att den enskildes ekonomi slås i bitar. Det är helt onödigt. Man kan inte hindra att sådant inträffar, men man kan åtminstone se till att det inte leder till personliga ekonomiska katastrofer genom att man sitter med stora skulder som kanske inte går att reda upp.

Många omvandlingar görs i privata fastigheter. En sak som som kan misstänkas som framtidsscenario är att fastighetsägare kan sälja i ett läge där det är lönsamt, ta in goda pengar, och sedan eventuellt köpa tillbaka i ett läge där föreningen konkursar och priset är lågt. En god affär (för bolaget, medan "klipparna" står med långa näsor och tomma bankkonton och förstörda privatekonomier - banklånen blir man inte kvitt så lätt)!

Jag gjorde dessa reflexioner vid läsandet av en artikel i Svenskan. Men vi kan gå vidare. De senaste trettio årens kreditbubbla håller på att tappa luft. Inget samhälle kan leva i evighet på kreditaffärer, så småningom sker en återanpassning till vad den reala ekonomin orkar med. Genom att återförvandla bostadsrätter till hyresrätter kan man komma åt en del av den uppblåsta ekonomin - folk kommer då åtminstone inte ha bostadsrätter att låna på för konsumtion. Detta är faktiskt bra för hela detta överutnyttjade jordklot! Den för överlevnaden nödvändiga nedväxlingen (till skillnad mot den på sikt omöjliga tillväxten) i ekonomin kan lämpligen inledas genom politiska beslut där bostadslån elimineras och bolåneslavar återförvandlas till lånefria hyresgäster. Den som hyllar bostadslånen kan ju minnas att "den som är satt i skuld är inte fri". Det är visserligen inte en sanning som gäller jätteskulder i miljardklassen, men har du en liten skuld på en eller ett par miljoner så torde inga banker ha någon misskund med dig! Somliga är för stora för att få falla, men andra är för små för att räddas - så fungerar det.

Jag gick förbi en tant med uppblåst utseende och näsan i vädret - det var i korsningen Varvsgatan/Hornsbruksgatan. "Jag har köpt lägenheten" sa hon. "För en komma sex miljoner". Hon riktigt poängerade det där med en komma sex. Det är sådana figurer man egentligen inte har lust att rädda, men som borde återföras på dygdens skuldfria stig, för inte bara deras eget utan hela samhällets bästa. För det verkliga bekymret är inte ett fåtal människor som har det gott ställt men som förköper sig på stora lägenheter med konstiga inredningar, bekymret är den större mängd som känner sig tvungna (man kan nog säga tvingas på grund av nuvarande bostadspolitik) att köpa lägenheter som de egentligen inte har råd med.

Vad som gör saken ännu värre är att det finns två motsatta intressen: hyresgäster är intresserade av att det byggs en massa hyresrätter som gör att hyrorna kan hållas ner, bostadsrättarna är intresserade av att bostadsbyggandet hålls på låg nivå och att det definitivt inte finns billiga hyresrätter - för då försvinner ju en del av det egna spekulationskapitalet, även om det bara är en summa på ett papper som kan ändras när som helst.

Alltså behövs rejäla politiska ingrepp, djärva politiska beslut. Låne-elimineringar och ett sjuhelsikes bostadsbyggande - av hyresrätter, och gärna på exproprierade tomter i moderatkommuner som vägrar bygga!