Det rapporteras från Kalifornien att en man satts i sinkabirum för att han bitit (och tydligen svalt) en bit av en stackars python-orm. Det var inte snällt gjort. Ormen genomgår kirurgisk behandling, och bitaren - som nu sitter på en plats där han inte kan göra mer ofog av den sorten - ursäktar sig med att han är alkoholist, inte minns något av vad som hänt, men är väldigt ledsen för det i alla fall. Om jag uppfattar berättelsen rätt så är det olämpligt att du låter en berusad person med oklar verklighetsuppfattning ("pratade osammanhängande" enligt polisen) hålla i din tama python-orm, det kan sluta illa!
(Skall detta katalogiseras under "humor"? Jag tror inte ormen tyckte det var så kul i alla fall! Det slår dock rubriken "man bet hund" med flera hästlängder tycker jag!)
En infödd Söderbo vid namn Björn sitter i sitt Stockholms-ide och brummar och tänker om politik och samhälle, konst och litteratur, vetenskap, natur och filosofi. Och lite annat också, när andan faller på.
Only in America.
SvaraRaderaJag har ätit mycket konstigt på fyllan, igår var det surströmming, men ta fel på en boaorm och den där kilbasan man är sugen på tar nog priset!
SvaraRaderaMisstänker att surströmming smakar pyton!
SvaraRaderaOm jag tillåts göra en humorfri kommentar, så måste jag säga att det där uttrycket att något smakar "pyton" är ett av de dummare som jag känner till.
SvaraRaderaOrm är mycket gott, och jag tror knappast att någon som ätit väl tillagad python skulle säga annat.
Surströmming däremot är givetvis ett specialfall, där meningarna är mycket delade.
Själv menar jag att det är en delikatess, och att olika varianter av jäst fisk har följt oss i årtusenden är nog en indikation på detta. Romarna hade sin variant, och i Kambodja har man sin prahoc, osv.
Att ta en tugga av en levande orm däremot kan ju knappast vara orsakat av vare sig hunger eller smak...
Haha (lätt förvridna anletsdrag bör föreställas vid detta lilla skratt): man får väl anta att ormen smakar ål eller liknande då? Och defintivt inte surströmming - jag har ätit det vid två tillfällen och fått i mig en halv en gången och en hel den andra (eller om det var tvärtom) och det får räcka för min livstid!
SvaraRaderaÅl gillar jag faktiskt inte - den är alldeles för fet!
SvaraRaderaDen första orm jag smakade på var skallerorm på burk, som jag hittade på det förträffliga Callemans Livs i Malmberget när jag var tonåring (och redan nyfiken). Det var inte inspirerandxe, men vad kan man vänta sig av en konserv?
När det gäller jäst fisk, så har jag fortfarande inte smakat japansk funasushi, som är mycket svårt att få tag på. Den finns bara lokalt på sydvästkusten i Japan, vad jag förstår... men man ska ju alltid se till att man har något att se fram emot!
Sen finns ju en hel del annat smått och gott som man hittar överallt (nästan):
http://carl-jacobson.blogspot.com/search/label/kulinariska%20utflykter