Kommer den förtrampade trampörten bland gatstenarna att en dag gripas av tanken "nu är det dags att resa sig mot förtrycket och inte trampas ned längre!"? |
Tänker växter? - Naturligtvis inte. Frågan om växter tänker, hör, minns, känner lukt etc., blir nog ofta fel därför att det finns ett underförstått tillägg "... som människor". Däremot finns det mängder av praktiska bevis för att växter på olika sätt reagerar på omgivningen och påverkar den. Men till det behövs ingen tankeförmåga, bara att organismen är utformad så att den kan ta emot eller ge impulser. Att många växter vänder sig mot solen, eller stänger blommorna när solen försvinner, är ju känt för varje blomkruksinnehavare. Att det finns minnesfunktioner har också varit känt, men fått en närmare förklaring först på sista tiden (som jag nämnt tidigare).
Den som funderar över de här frågorna kan kanske få utdelning genom att läsa den här engelskspråkiga intervjun.
Om man tänker långsiktigt och har 'livets träd' i åtanke blir det verkligt intressant. Bilden nedan kommer därifrån. Grodan symboliserar även däggdjuren (inklusive vi människor således). Vare sig man är fjäril, blomma, konstigt litet kryp etc. så kan man inordnas i ett samlat system.
En slutsats av trädet är således att vi är mer eller mindre besläktade hela gänget. En del av den arvsmassa som finns i växter eller insekter finns också i människor, och detta gäller även olika förmågor. Är det inte det evolutionen handlar om? Det betyder inte att en fjällbjörk är samma som fjällvandraren som drar förbi, men de har vissa saker gemensamt.
Fjällbjörken är bra som exempel om man funderar på växters tänkande. Den är en korsning mellan den sydligare glasbjörken och fjällens dvärgbjörk, en hybrid som inte blivit lika stabil som en art. Om björk eller dvärgbjörk angrips av björkmätarlarven har de utvecklat otäcka kemiska försvarsmedel. Fjällbjörken har däremot inte hunnit så långt och träden kan dö över stora områden eftersom de inte lärt sig ännu hur man handskas med angriparen. Men tänker träden på vad de gör? Det verkar tveksamt, de reagerar på impulser ifall de har utvecklat förmågan att reagera på dessa impulser. För fjällbjörken kommer det att ta ytterligare många tusen år innan den kan slå tillbaka. Fjällvandraren kan däremot omedelbart borsta bort den lilla gröna larven och gå vidare. Olika livsformer kan reagera olika fort.
Att växter kan skicka signaler till varandra genom att sända ut kemikalier i luften eller via rottrådar, där svamparnas rötter under marken tjänar som transmissionsledningar, är väldigt intressant, men handlar det om tänkande? Är det inte ett förstadie till medvetna kommunikationssystem, nämligen omedvetna kommunikationssystem? Ett träd blir angripet och reagerar för sitt eget skydd. Detta kanske innefattar nervösa raktioner i rottrådarna. Andra träd som lär sig att nu händer något som gör att jag själv bör aktivera mina skydd kommer att få lättare att överleva och föra sina gener vidare. Mottagare och avsändare av signaler gör saker, men det sker inte medvetet. Detta förutsätter bara att evolutionen är i arbete och sorterar fram de organismer som är bäst på att anpassa sig till den givna miljön. - Men eftersom de flesta arter som funnits förmodligen också dött ut (sorterats bort) kan man väl säga att evolutionen är en slösaktig metod för att få fram hållbara organismer.
Kan religiösa tankar skönjas hos prästkragen? |
Bara en lite sak här: Det behöver inte ta många tusen år innan fjällbjörken kan försvara sig mot den här insekten. Det räcker i princip att en enda av dem råkar har eller få en mutation som gör den immun. Denna enda björk kan sen föröka sig ganska snabbt, i synnerhet som de andra dör av och livsrummet för den immuna individen blir större. Så det kan, i teorin, räcka med något eller några hundra år innan alla levande fjällbjörkar är immuna och inte skadas allvarligt av insekten.
SvaraRaderaEvolutionen kan alltså ta snabba språng under tider av vissa förändringar i den omgivande miljön. Men finns det ingen sådan björk i beståndet, ja då riskerar arten att dö ut förstås.
Vi ser just nu, på tomten, hur flera av våra askar är nästan helt döda pga askskottsjukan som kom för några år sen, medan några av dem inte alls är lika illa angripna. Eventuellt har några "trädindivider" en bättre immunförsvar, eller något annat som kanske gör att de inte dör av den här åkomman. Men det återstår att se om de överlever eller dör de också, fast långsammare än de andra.
Vet inte om jag minns rätt (hörde en forskare föreläsa om det här i Abisko för många år sedan) men fjällbjörken har nog funnits ett tag. Några språng i dess evolution verkar inte ha setts till, i alla fall inte vad det gäller att bekämpa björkmätarlarven. Den kanske är trögtänkt helt enkelt, eller har något inbyggt konstruktionsfel? Eller om larven är för smart?
SvaraRaderaBjörn Nilsson:
SvaraRaderaDet kan ju hända att man inte sett några fjällbjörkar med försvarsmekanismer, men min invändning var av teoretisk art, mot det där om flera tusen år alltså.
Det är väl dessutom snarare så att om det inte finns några resistenta/immuna fjällbjörkar alls, och om träden dör av den här insekten, då är arten dömd att dö ut.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaJo, jag vet att det kan ske språng ibland. Skrev på bloggen om ett färskt fall med en ödleart för några år sedan. Ett miljöbyte fick några ödlor raskt att ändra utseende. http://bjornbrum.blogspot.se/2008/04/podicaris-siculus-stannar-inte-i.html Men jag antar att man i förhand inte kan veta att det kommer att ske evolutionssprång. En art kan utveckla sig, eller gå under. Detta gäller även fjällbjörken. Den kan klara sig och lära sig hantera insekter och annat klimat. Men blir det varmare norrut kanske den slås ut när trädarter som inte är hybrider får lättare att leva däruppe.
SvaraRadera