| 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | |
| Billionaires, total number | 899 | 1125 | 793 | 1011 | 1210 | 1226 |
| Net worth, total | 3,500 | 4,400 | 2,400 | 3,600 | 4,500 | 4,600 |
| Net worth per billionaire | 3.89 | 3.91 | 3.03 | 3.56 | 3.72 | 3.75 |
Här har vi antalet miljardärer ('billionaires') i hela världen i februari under de senaste sex åren och deras förmögenheter. Siffrorna avser miljarder US-dollar i dagens värde.
Det finns en intressant observation angående krisens utbrott 2008 och senare utveckling: miljardärerna blev under en kort period färre och fattigare, men det har de hämtat igen med råge! Om vi ser på myntets andra sida hittar vi tre miljarder fattiga människor, varav 1,3 miljarder klassas som extremt fattiga. Siffror i det här området är alltid osäkra, men de extremt fattiga antas klara sig på mindre än 1,25 dollar/dag. Eller om de nu inte gör det.
Som jag kanske tidigare anmärkt så kan man nog tala om olika konjunkturer som löper parallellt. I toppen är det permanent högkonjunktur, i botten permanent lågkonjunktur, oavsett vad som händer på börsen.
Sedan finns det ett mellanskikt på några miljarder som åker upp och ned vartefter konjunkturerna svänger. Där ingår den så kallade medelklassen, bättre betalda knegare som plötsligt upptäcker att golvet sviktar under dem. Hur många människor det rör sig om vet jag inte, men det rör sig i hög grad om arbetare och tjänstemän samt småföretagare i de gamla industriländerna som kapitalet inte har någon större nytta av längre. Om de här människorna gör något i politiken det närmsta årtiondet kommer det att märkas.
Om de kommer att märkas framöver får vi hoppas att det inte gå lika illa som förra gången de märktes - av samma orsak.
SvaraRaderaFörra gången, Kerstin, gick det både bra och illa, beroende på var man var nånstans.
SvaraRaderaDet var det här skiktet som vägde över Norden och USA mot keynesianism och välfärdspolitike (samtidigt som det vägde över Tyskland mot krig). Det var det här skiktet som vägde över Ryssland och Kina mot nationella revolutioner och industrialisering. Det var det här skiktet som vägde över resten av världen mot antikolonial kamp.
Det mest skrämmande är att det inte finns nån talför arbetarrörelse kvar i Europa som kan stå för någon egen linje. Detta talar mot att mellanskikten kommer att spela någon vettig roll alls i vår del av världen.
Förlorat och tagit igen vill jag nog påstå inte är applicerbart för denna grupp. Värdeminskningen var för dem bara redskapet för den omfördelning som de genomförde på börser och andra ställen. För ingen kris kan uppstå utan deras goda minne.
SvaraRaderaMartin: Jodå, visst kan det. Tillskriv dem inte övermänskliga kunskaper, det skulle jag vilja kalla defaitism. Finanskraschen skulle ha kunnat vara början till något om det hade funnits en politisk mobilisering.
SvaraRaderaSom det nu var kunde dom här fifflarna utnyttja sina politiska kontakter till att sopa ihop resterna så de kunde lägga beslag på dem igen.
Jan,
SvaraRaderavisst inkompetens finns givetvis. Men vad jag menar är att de valde att inte lösa krisen, därmed var den med deras goda minne. (Jag menar att pengar och makt i den omfattningen ger ett större ansvar än tillexempel min förmögenhet på 0 kr. för de flesta svenskar en ofattbar förmögenhet.)
Man kan inte säga att de förlorade något 2008. Minskningen där har snarast med börsvärdesförändringar att göra inte med minskat ägande att göra, så summa sumarum så ökade det sitt ägande med 25 % utan att förlora ett dugg.
Martin har rätt, en hel del hänger på börsvärden som "utplånades" när kurserna föll. Aktierna blev billigare, vilket inte spelar någon större roll så länge man inte känner sig tvungen att sälja dem. Uppgången senare kan ju bero av att de som inte behövt sälja i stället kan ha köpt på sig billiga värdepapper som sedan sett stigande kurser.
SvaraRaderaFast det kan finnas andra värden i sammanhanget, jag har inte kollat några grundsiffror och antar att det hela är ganska ungefärligt.
Men herregud, uppgången är politiskt skapad. Har vi inte alla tvingats skära ner på allt för att ösa in pengar i konkursade banker de senaste åren?
SvaraRaderaUppgången fixades väl bland annat för att få liv i börsen igen? Vacklande banker kan ses som ett medel att skrämmas, ett utpressningsvapen för att få upp aktiekurser som annars skulle ha rasat till sina förmodligen betydligt mer realistiska värden? Om den gissningen är riktig så är miljardärerna ute på tunn is hur de än vänder sig. Det kanske förklarar USA-regimens våldsamma ingrepp mot Occupy-rörelsen. Paroller av typen "vi betalar inte för er kris" är sett ur den synvinkeln direkt systemhotande. Om allmänheten inte betalar kommer de uppblåsta falska värdena att totalkrascha.
SvaraRaderaVacklande banker är inte bara "ett sätt att skrämmas", de vacklade på allvar ett tag för att dom hade spekulerat bort sig. Sånt har hänt många gånger under kapitalismens historia.
SvaraRaderaVad som är relativt nytt är vår egen usla mobiliseringsförmåga, jämfört med 1929, 1895, 1848 och 1789. "Normalt" brukar finanskapitalisterna få bita i sitt eget sura äpple, den här gången kunde de sälja det till oss, idioter, för ett saftigt pris.