Kapitalet som flaskbarn

Man kan bara säga: "Jösses, liksom". Undrar hur länge Cervenka får skriva i Svenskan. Det som publicerades idag är ju knappast något som lär gå hem i kapitalets styrelserum. Skriver man ...

Sällan har så många fått det så mycket sämre på så kort tid. För andra kan fem år av finanskris summeras så här: Vi har aldrig haft det bättre. Sverige går i spetsen för att ge dessa vinnare ännu mer.

... så låter det inte som högerpropaganda direkt. Det var inledningen. Längre ner påpekas att bolagsskatten i praktiken inte har den betydelse som det påstås från politikerhåll, bolagen fixar ändå till så att de betalar den skatt de själva vill. Inget konstigt med det. När jag gick i handelsgymnasiet för många år sedan var det en lärare i redovisning/bokföring som avslöjade hemligheten: företaget börjar med att bestämma sig för vilken vinst man vill redovisa, sedan arrangerar man räkenskaperna därefter!

Och detta är magnifikt:

I flera decennier har lönernas andel av BNP sjunkit i västvärlden, vilket betyder mer pengar till företagsägarna. Vad som hänt med direktörernas ersättningar är välkänt. Under finanskrisen har storbolagen lagt pengar på hög och kassakistorna är på många håll mer välfyllda än någonsin. Lågräntepolitiken gör att de samtidigt lånar billigare än någon gång i historien. Storbolagen har bara blivit större. 2010 omsatte världens tusen största företag 32000 miljarder dollar, tio gånger mer än 1980. Sammanfattningvis: det globala kapitalet ser inte ut att vara i behov av flaskmatning från statsmakternas sida.

Man kan ju undra om det finns ett icke-globalt kapital som skulle vara mer hjälpt av sänkt skatt, men jag tror inte det håller helt ut. Vad de mindre företagen behöver för att överleva torde vara pålitliga bankkrediter, hållbara affärsidéer, samt - och detta är det viktigaste - kunder. Vad har småföretagaren för hjälp av sänkt skatt om det inte finns några inkomster att betala skatt på? Dessutom kan de behöva skydd från att malas sönder av storföretag med jättelika kassor. Det sista kallas "fri konkurrens" men kan lika gärna benämnas "den starkares rätt".

Avslutningsvis påpekar Cervenka, om jag får göra en omskrivning, att storföretagen genom att hålla på på det här sättet sågar av den gren de själva sitter på. De utarmar de samhällen där de måste vara verksamma och dra in sina vinster. Med tanke på vad jag skrev i föregående stycke lär det vara de lokala företagen som först drabbas, i och med att folk får mindre råd att handla. Jag undrar i vilken grad vinsterna i de globala bolagen kommer att påverkas, de kan nog i alla fall hålla ut längre och fortsätta sitt förstörelseverk. De har politikerna med sig ännu så länge.

I Kommunistiska Manifestet skriver Marx att när klasskampen blir extremt tillspetsad så kommer en del av bourgeoisin och dess tänkare att gå över till proletariets sida.

I de tider slutligen, då klasskampen närmar sig avgörandet, antar upplösningsprocessen inom den härskande klassen, inom hela det gamla samhället, en så häftig, så skarp karaktär, att en liten del av den härskande klassen lösgör sig från denna och ansluter sig till den revolutionära klassen, den klass som bär framtiden i sina händer. Liksom tidigare en del av adeln övergick till bourgeoisin, så övergår nu en del av bourgeoisin till proletariatet, särskilt en del av bourgeoisins ideologer, vilka arbetat sig fram till en teoretisk förståelse av hela den historiska rörelsen.

Inget konstigt med det. Verkligheten tränger sig på, vare sig man vill eller inte.