Hur gränserna för arbetarklass skall dras är oklart och beror av om man vill ha enbart gubbe i blåställ eller om en flicka i kassan eller biträde på sjukhuset går lika bra. Hur som helst, det är ju möjligt att skräddarsy statistiska utdrag numera, exempelvis från Statistiska Centralbyrån, och jag bad datorn plocka fram statistik för åren 2005 till 2012 och för några mer eller mindre proletära huvudgrupper och göra ett diagram. De exakta siffrorna är inte intressanta just nu, utan hur tendensen ser ut.
Och vad blev det för resultat? Vi kanske kan bortse från nedersta blå linjen som avser "arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske". Ganska få människor där. Men de kanske borde bli fler i ett framtida resursjagande och resurssnålande samhälle? Låt oss se på de övriga.
Alla kurvor utom en, den gulaktiga som avser "kontors- och kundservicearbete" ligger ganska stabila över åtta årstid. Att just kontorssidan sjunker kan sammanhänga med att rationaliseringsvågen kom dit ganska sent, men nu slår datoriseringen igenom på allvar. I viss utsträckning kan det bero av att arbeten som förut sköttes av avlönad personal nu sköts av kunderna som inte får betalt för det. Övriga kurvor i mitten av diagrammet, som verkar avse "rena" arbetarjobb inom industri, bygge och transport, ligger ganska stabila. Hade det varit en rejäl avindustrialisering hade de inte sett ut på det sättet. Trots nedläggningar, utlokaliseringar och rationaliseringar finns bortåt åttahundratusen människor som arbetar här.
Och överst, med tillväxt, är "service, omsorg och försäljningsarbete". Vill man hävda att vi befinner oss i ett renodlat tjänstesamhälle är det denna kurva vi skall titta på ... och blunda för de övriga, samt för arbetarinslagen som finns även här. Arbetarna finns kvar, det gäller bara att putsa glasögonen så man ser dem!
Märkligt platta kurvor du fick i en värld där evig tillväxt är ett absolut krav, hur kan detta komma sig? Har de ökat sin produktivitet och löner i samma omfattning som tillväxten? Annars har de ju haft missväxt under tidsperioden.
SvaraRaderaSkulle tro att såväl produktivitet som löner har gått uppåt under den här tiden, i alla fall inom områden där man kan öka produktiviteten med robotar, datorer och andra finesser. Svenska löneknegare har så vitt jag vet kunnat glädja sig åt bättre löneutveckling än motsvarande i USA, exempelvis. Men gissningsvis har de stora vinsterna hamnat hos kapitalägarna. Och lönerna gör väl en omväg via lönekontot och hamnar där också. Kanske får komma tillbaka med kurvor om det också, eventuellt med internationalla jämförelser.
SvaraRaderaTidsserien är ju rätt kort. Hur långt tillbaka är det möjligt att beställa siffror från?
SvaraRaderaHar inte grävt så djupt i ämnet, men just den här databasen börjar 2005. Skulle tro att problemet med lång statistik är att saker förändras över tiden på ett sätt som gör att man måste göra om då och då. Förmodligen har man gjort om hur olika grupper definieras "yrkesnomenklaturen". Fast skulle man gå in närmre på exempelvis rena industriarbetare går det säkert att få fram längre serier. Men är en industriarbetare 1945 särskilt jämförbar med en 2012?
SvaraRaderaFör att ta prisstatistik som jag tittar på ibland. Det finns en KPI-serie som går tillbaka till 1830. men att jämföra priser över flera hundra år är ganska vågat. Serien går ju från ett förindustriellt samhälle med rätt mycket självförsörjning till ett senindustriellt med nästan ingen självförsörjning, och det påverkar ju pengarnas värde.