lördag 18 maj 2013

Uppror i Kanada?


Jo, indianböcker läste man ju när man var liten. Kanske en och annan av dem gav impulser till ädel motståndskamp också.

Nu fick jag syn på en artikel som varnar för oro bland de kanadensiska urinnevånarna (kallas 'First nations' också, för att understryka att de var där först). Reportaget kommer från al-Jazeera som vid det här laget har tappat det mesta av sitt förtroendekapital vad det gäller arabiska länder. Man får hoppas att de har mer på fötterna här. - Hur som helst, urinnevånarna utgör fyra procent av Kanadas befolkning, men de råkar bo på områden med enorma naturrikedomar samtidigt som fattigdom och socialt elände är utbrett bland dem. Samtidigt är medelåldern låg, med många i aktiv och rastlös ålder. Det är en explosiv blandning som känns igen från annat håll, exempelvis Indien, där sådana förhållanden gett upphov till en kraftfull väpnad upprorsrörelse bland stamfolken. Indisk gerilla har kunnat slå hårt mot utvinning av råvaror, och det är tänkbart att en rörelse i Kanada skulle kunna göra det också. Fast man kan undra om det går så långt, även om det nu finns rörelser som kämpar för större självständighet för 'First nations'. Det finns ju vissa spärrar att passera innan råvarukriget övergår till skjutande.

En svensk som var pälsjägare i Kanade omkring förra sekelskiftet skrev också några spännande romaner om livet där - Harry Macfie hette han. De böckerna fanns med i min barndoms bokslukande.

En kanadensare som åtminstone har skrivit en doktorsavhandling i filosofi driver också bloggen M-L-M-Mayhem!. Den bör vara ett måste att läsa åtminstone för förhoppningsfulla maoister. Senaste inlägget handlar om ultra-vänster. Även om bloggaren tycker ultra-vänstern kan vara jobbig pekar han på orsaken varför den krånglar:

... when actual ultra-leftist praxis emerges to hamper the movement we should understand that it only emerges because this movement has failed to develop a systematic and revolutionary militancy capable of fighting capitalism.  Ultra-leftist practice, that disconnected and adventurist militant praxis, is produced by those groups are tired of the mainstream left's inaction, their failure to do anything but tail the social democratic movements, and their abdication of revolutionary responsibility. 

Med andra ord: hade inte socialdemokraterna, vänsterpartiet, KFML, KP varit så borgerliga hade Oktoberrörelsen aldrig behövt uppstå! - Själv undrar jag om inte vissa utbrott av ultravänster kan bero av att provokatörer är i farten.

Man får anta att de kanadensiska maoisterna funderar på om de kan samarbeta med rörelsen bland urinnevånarna.

1 kommentar:

  1. Några böcker som fanns i min barndoms bokslukande var Per Stigmans äventyr. Inte "Indianböcker", men någorlunda inom samma genre - jag skulle vilja kalla dem "anti-revisionistiska" Robin Hood-parafraser. De skrevs - så klart - av Nils Holmberg, då han var SKP-are på 40-talet, och återutgavs sedan av Oktoberförlaget. Ur efterordet till mina utgåvor:

    Sverige är ännu ett oberoende land. Än finns här ingen utländsk makt som förtrycker oss. Men om läget ändras, om Sveriges självständighet hotas - då är det bra om folk vet att de själva har den styrka som krävs för att kämpa emot. Det är just detta som Per Stigman och hans bundsförvanter bland folket bevisade i sina många strider mot kung Albrecht och herremännen. Därför lever Per Stigman än.

    Anti-sovjetism och nationalism, där, alltså. Men jag minns ändå berättelserna som genomsyrade av en slags allmänt primitiva kommunistiska värderingar. Mycket om "folkets enhet" och så vidare.

    Här har jag lagt upp några bilder på en av böckerna i nyupplagan:

    http://imgur.com/a/REZ6i

    SvaraRadera