I början av detta år skrev jag ett inlägg om tanken att vårt universum kan vara ett tvådimensionellt hologram, inte tredimensionellt som det ju ser ut för våra ögon. Häromdagen ramlade Forskning & Framsteg ner i brevlådan, och där får man veta att några vetenskapsmän i Chicago gripit sig an med företaget att undersöka om detta kan stämma. Verktyget är ett nytt instrument med det pampiga namnet 'holografisk interferometer'. Med detta skall man (kanske) kunna uppfatta 'holografiskt brus' i rumtiden. - Tja, det låter intressant, vad man än får fram. Antagandet är att byggstenarna, pixlarna, i hologrammet lyder kvantfysikens lagar. Då kan deras beteende vara möjligt att iaktta. Men om de inte gör det ...
Sedan är ju frågan vad/om man kan göra något åt ett positivt resultat, alltså att universum faktiskt är ett hologram. Är det ett program som är skapat kanske man kan drämma näven i bordet och kräva att vissa saker ordnas bättre! En rejäl twitterstorm kan väl få den mest tondöve skapare att vakna till!
Nu är det väl två variabler det rör sig om, inte platt som vi begriper det.
SvaraRaderaVore inte den första matematiska konstruktionen som kommer från teoretiska "fysiker". De senaste 30 åren teoretisk fysik präglas väl i stort av sysslolöshet. Man har förklarat det man kan och inte kommit nånstans med det man inte kan förklara. Ingen lägger ned sitt forskningsfält, man är bra på att uppfinna sin relevans. :)
Kom ihåg strängteorin...
Klart att fysikerna måste ha något att göra - och strängteorin kanske vi kan glömma? Man kan ju inte teoretisera om samma grej hela tiden.
SvaraRaderaVilket vi kommer göra med denna teori efter det sysselsatt ADHD-gänget i teoretisk fysik i tretti år.
SvaraRaderaDet var på 90-talet jag började tycka att strängteoretiker skulle drivas från universiteten i änden av en gevärspipa.
'Amen multiversum då? Här är en skärpt böna som pratar om att man kan testa om det finns flera universa: http://blog.lindenfors.se/index.php/2014/11/22/hur-testar-man-existensen-av-multiversum/
SvaraRadera