Det går utför

Inget snack om saken: Sverige är på väg utför. Ganska länge har bekymrade människor frågat vad följderna blir av att räddningspersonal måste ha polisskydd för att ta sig in i vissa områden. Man har bekymrat frågat om inte "orosungarna" förstår att även deras egna familjer kan bli drabbade om ambulansen eller brandbilen inte vågar köra fram direkt när det kommer larm. Frågan är inte längre hypotetisk. Ungdjävlarna, och väl deras lite äldre ledarfigurer, är beredda att gå över lik för att hävda territoriell kontroll. Vad är den svenska statsapparaten, som ju är uppdragsgivare för den räddningspersonal som hamnar i sten- och bombregn, beredd att göra för att vända utvecklingen?

För många år sedan, bör ha varit över 40 år sedan, frågade en gammal tant var jag arbetade. "På L M" svarade jag. (Vad L M betydde var naturligtvis självklart.) "Jaha, det är ju ett gammal stabilt företag" sa tanten. - Jojo, så var det då. Hur är det nu? "Tveksamma siffror".

Det verkar spricka överallt. Fisken ruttnar både från huvudet och från stjärten som det verkar.