Marcus Tullius Cicero, 106 - 43 före vår tideräkning
Jag håller just på att läsa om det antika Rom och stötte på följande citat från politikern, advokaten, talaren och skribenten Cicero:
Ovärdig och usel är utkomsten hos alla lönearbetare som betalas för sin arbetskraft, inte sin konstfärdighet; ty hos dessa är själva lönen det som binder dem vid slaveriet.
Ja, handarbete, köpenskap och annan praktisk verksamhet, vare sig i slaveri eller mot betalning, var ingenting som den romerska överklassen höll högt.
Rätt är nog att lönearbetare i allmänhet inte har fått ut mycket för sitt slit. De har kunnat hålla sig själva och en familj vid liv, men inte mycket mer. I västerlandet har det varit en parentes på några hundra år där lönearbetarna i industriländerna kunnat höja sin standard en bra bit över existensminimum, men det är frågan om inte processen nu backar igen mot mer "normala" förhållande. Och eftersom lönen verkligen binder folk vid slaveriet sitter de där med skägget i brevlådan och undrar hur de skall komma loss - kanske med vinst på spel & dobbel kanske? För inom lönearbetets system finns inga flyktvägar.
Från Konfliktportalen.se: Björn Nilsson skriver Kritiskt i Nepal, andread0ria skriver Arton tusen jesusfreaks, Marlene Olsson skriver Höger & vänster…är en fattig hungrig, är en rik mätt?, salkavalka skriver GÄVLEBESÖK OCH FÖRSTA MAJ I STOCKHOLM, slutstadium skriver Hitta rätt, kimmuller skriver Mitt första maj-firande (med foton)
4 kommentarer:
Det exempel jag alltid brukar ta när devisen att socialism vill göra oss alla fattiga är: AstraZeneca 700 kkr i vinst/anställd, LKAB 1 miljon vinst/anställd. Så var det med den saken och man ser här att arbetarna berövas av en avsevärd del av värdena de skapar.
Visst motstånd får man om att jämnar vi ut det globalt så blir det inte mycket i lönekuvertet. Men det är ju inte utjämning globalt man skall se det som. Den internationalistiska revolutionen kommer investera hårt i underutvecklade länder och då kommer man fan i mig få se på tillväxt, sånt som högern talar sig så varm för.
Definitionen av slaveri är lite för snäv. Den borde innefatta situationer där någon låter någon annan arbeta istället för sig och behåller makten över sagda arbete.
Socialism för överklassen och kapitalism för folket kanske, på tal om Astra m.fl.?
Om man plockar bort verksamheter som avser att generera vinst för vinstens egen skull ("bokslut över förväntan" och liknande trams) gissar jag att besparingarna kan bli betydande utan att det drabbar någon fattig.
En hel del människor i de rika länderna borde ha nått en konsumtionsnivå vid det här laget där det inte är så jäkla kul att konsumera ännu mer om man inte jagas av marknadsföringens slavdrivare hela tiden. Det är bättre att industrierna i Tredje världen producerar för de inhemska behoven i stället för övergödda västerlänningar.
Din definition av slaveri låter väl ungefär som hur Marx beskriver proletärens situation i mötet med kapitalisten!
Jo, det utförs enorma mängder värdelöst arbete i det här samhället. Att omvandla det till nyttigt arbete, eller mer vila, skulle höja livskvalitén en hel del.
Ja, det är finns en gräns där konsumtion blir att betrakta som tvångsbeteende. Det normala är inte att samla på sig en massa bråte.
Jag parafrasar väl i princip, även om jag bara tagit mig igenom de kortare texterna av Marx.
Du får äta en balja nyttigt grönfoder, göra tio armhävningar, och så köra igång med att läsa Kapitalet!
Skicka en kommentar